Länkstig

Grönska viktigt för stadsmiljö och hälsa

Publicerad

Parker och grönområden betyder mycket för stadsmiljön. Urban grönska förbättrar stadens mikroklimat och luftkvaliteten. Grönområden kan också användas för rekreation och betyder mycket för den biologiska mångfalden.

En man ligger och läser i skuggan av ett träd.

Foto av Janina Konarska.

Flygbild över GöteborgMen utrymmesbrist, begränsad tillgång till vatten och för höga temperaturer påverkar träden i städerna negativt.

På sikt kan allt detta minska bidraget till en bättre stadsmiljö och även påverka människors hälsa negativt.

Forskaren Janina Konarska vid Göteborgs universitet har därför i sitt projekt försökt identifiera lämpliga trädarter och planteringsstrategier för stadsmiljön.

– Kan vi förstå hur klimatet och planteringsmiljön påverkar olika trädarters tillväxt, hälsa och kyleffekt kan vi planera hållbara trädbestånd i städerna, säger Janina Konarska.

Hennes projekt genomförs i samarbete med två forskningsgrupper från Melbourne, Australien, där värmeböljor utgör ett stort hot mot folkhälsan och där trädens skugga och kyleffekt är särskilt viktiga.

Jämför hur olika trädarter reagerar

I Sverige har flera platser i Göteborg och Mölndal valts ut för att jämföra hur känsliga olika trädarter är. Janina Konarska ska studera hur torka och höga temperaturer påverkar träden i olika planteringsmiljöer. Genom att mäta trädens vattenanvändning och lövverkets kvalitet Janina Konarska i fältkan Janina Konarska och hennes kollegor utföra sina undersökningar.

– Sådana mätningar visar tydliga skillnader i hur gatuträd mår under olika väderförhållanden över året, beroende på deras växtmiljö. Eftersom ett träd kan leva under många decennier är de långsiktiga effekterna lika betydelsefulla.

Genom att analysera trädens årsringar ska Janina Konarska och hennes forskargrupp studera hur olika arter av träd i Göteborg och Melbourne har påverkats av tidigare klimat. Eftersom väderförhållanden inverkar på ett träds tillväxt, kan effekten av klimatet på träden analyseras genom årsringars bredd, densitet och kemiska sammansättning. På så sätt kan forskarna följa träden klimathistoria långt tillbaka i tiden.

Porträtt av Janina Konarska– Det riktigt intressanta är att vi kan kombinera detta med framtida klimatscenarierna för att skapa en bättre inblick av vilka trädarter som kommer att trivas i varmare städer.

Träden som ska studeras i Göteborgsområdet har noga valts ur i samarbete med Park- och naturförvaltningen. Provtagningarna i både Göteborg och Melbourne kommer att ske nu under de närmaste månaderna.

Kontakt:

Janina Konarska, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
E-post: Janina.konarska@gvc.gu.se, Telefon: 031-7864901
Länk>>
Foto:
Janina Konarska i fält, foto Fredrik Lindberg.
Porträttbild av Janina Konarska, foto av Robert Karlsson.
Övriga foto: Janina Konarska