Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: Getty Images
Länkstig

Framgångsrik behandling på möss för svår barncancerform

Publicerad

Tumörer hos möss med högriskneuroblastom försvann när de fick en ny kombinationsbehandling med precisionsläkemedel, visar forskare vid Göteborgs universitet i en ny studie. Det är ett viktigt steg mot en potentiellt botande behandling för en just nu svårbehandlad cancerform som drabbar små barn.

Studien publiceras i tidskriften Nature Communications, och är resultat av samarbete mellan forskare vid Göteborgs universitet och universitetet i Gent, Belgien.

Neuroblastom är en form av barncancer som drabbar det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. I Sverige diagnostiseras 20 till 30 barn per år. Cancerformen kan exempelvis starta i binjurarna, men tumörer kan uppstå i hela kroppen.

– I en del fall kan sjukdomen självläka och försvinna av sig själv, men den aggressiva formen har en mindre bra prognos. Den nuvarande behandlingen är väldigt tuff för barnen att gå igenom, och dess bieffekter ger konsekvenser för resten av livet, säger Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi vid Göteborgs universitet, som leder en av forskargrupperna bakom den nya studien.

Tumörer försvann i möss

Studien visar att en behandling som kombinerar två olika precisionsläkemedel, som ingår i läkemedelsgrupperna ATR-hämmare och ALK-hämmare, eliminerar neuroblastomtumörers tillväxt i möss.

– Efter 14 dagars behandling hade tumörerna försvunnit helt i två oberoende musmodeller. Efter 200 dagar fick en av mössen återfall, vilket är mycket lång tid för en mus, medan övriga möss förblev tumörfria, säger Dan Emil Lind, forskare i gruppen och en av publiceringens försteförfattare.

Joanna Szydzik och Dan Emil Lind, båda förstaförfattare i studien.
Foto: Bengt Hallberg

– Vi är förvånade över det mycket positiva resultatet. Det är anmärkningsvärt att ett tvåveckors protokoll som kombinerar dessa två precisionsläkemedel kan leda till fullständig tumörregression hos två oberoende musmodeller för neuroblastom, säger den andra förstaförfattaren, Joanna Szydzik, som var doktorand i gruppen när arbetet gjordes.

Uppföljning pågår

– I odling med cellinjer från människa ser vi samma uttryck av RNA och protein som i mössen, vilket indikerar att vi är på rätt spår, säger Jimmy van Den Eynden, forskare inom Cancer Research Institute Ghent vid universitetet i Gent, som lett den belgiska delen av arbetet.

Exakt varför kombinationsbehandlingen fungerat så bra i studien vet inte forskargruppen ännu, men deras hypotes är att mössens immunförsvar fick signaler om att tumörcellerna påbörjat programmerad celldöd, och de naturliga immuncellerna därför bröt ned tumörcellerna.

– Våra resultat är över förväntan. Vi har nu startat en uppföljning med andra ATR-hämmare för att undersöka hur de påverkar mössens immunförsvar. Vi vill veta varför denna kombinationsbehandling av precisionsmediciner mot ATR och ALK blir så bra, fortsätter Ruth Palmer.

Felbalanserade uttryck

De molekylära mekanismerna varför neuroblastom uppstår är bara delvis kända. Troligtvis uppstår fel i utvecklingen av perifera nervsystemet, som ger en felbalans av de proteiner som uttrycks i cellen, vilket leder till att neuroblastom uppstår. Det bakomliggande felet i cellen kan vara att en gen har försvunnit, att det finnas ett överuttryck av ett specifikt protein, eller att ett specifikt protein eller en gen har blivit muterad.

En fjärdedel av alla fall av högriskneuroblastom uppstår när den cancerdrivande genen MYCN är överuttryckt. I många fall uppstår detta överuttryck av MYCN tillsammans med ett påslag av genen ALK. När sådana cancerdrivande gener uttrycks i en cancercell vill den dela sig snabbare, och då kan något som kallas replikationsstress uppstå.

Fler alternativ behövs

Resultat från denna studie tyder på att patienter med neuroblastom, och då särskilt dem i högriskgrupper där kombinationen av generna MYCN och ALK lett till replikationsstress, kan dra nytta av läkemedelsbehandling med ATR-hämmare.

– Läkemedlen bromsar cancertillväxten, men lagar inte det grundläggande felet. Därför behövs ytterligare behandlingsalternativ för högriskneuroblastom som drivs av onkogenerna ALK och MYCN, avslutar Ruth Palmer.

Professorerna Bengt Hallberg och Ruth Palmer är korresponerande författare.
Foto: Malin Arnesson

Titel: ATR inhibition enables complete tumour regression in ALK-driven NB mouse models