Alla barn har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna. Men vad händer när barn lär sig att förstå och använda kameran? Ett projekt i Gävle visar hur visuell läskunnighet kan bli en nyckel till både kreativitet och inflytande redan i förskolan.
År 2018 startade ett projekt på förskolor i Gävle som undersökte hur kameran kan användas som pedagogiskt verktyg. Sammanlagt ingick 70 förskolor och 5 400 barn. Målet var att stärka deras inflytande, kreativitet och mediekompetens, och på sikt bidra till en mer demokratisk samhällsutveckling.
– Vi lever i en bildtung värld. Alla barn har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna, men det borde vara lika självklart att få lära sig avkoda och ta bilder på ett ansvarsfullt sätt, säger Linda Sternö, lektor i film på HDK-Valand vid Göteborgs universitet.
Bild
Foto: LInda Sternö
Barn får öva på att uttrycka sig
Linda Sternö var med och utvecklade det pedagogiska materialet som ligger till grund för projektet och fick under förra året i uppdrag att ta fram en utvärdering. Där framgår att barns inflytande i förskolan har ökat genom arbetet med kameran. När de får fotografera sin omgivning och bemöts som experter på sina egna bilder får pedagogen chans att lyssna på barnets tolkning i stället för att styra samtalet.
– Det har skapat nya former av dialog. Barn får öva på att uttrycka sig, ställa frågor till varandra och lyssna på olika perspektiv. På så sätt utvecklas både kommunikativa förmågor och självkänsla. De blir också medvetna om samtycke och integritet och kan själva avgöra om en bild får tas eller visas.
Genom så kallade trygghetsvandringar har barnen fotograferat platser där de känner sig trygga eller otrygga, något som öppnat för samtal om arbetsmiljö och vardag i förskolan.
– Projektet har dessutom bidragit till att öka mediekompetensen, både hos barn och pedagoger. Barnen tränar teknik och bildanalys, men får också en tidig förståelse för etik och källkritik, till exempel att bilder kan manipuleras, säger Linda Sternö.
Blir delaktiga i ett offentligt samtal
Som en del av projektet har barnens fotografier visats i utställningar på bibliotek och museum. På så sätt får de möjlighet att dela sina perspektiv med allmänheten och en konkret erfarenhet av att deras röster räknas i samhället.
– När barn visar sina bilder offentligt blir de samtidigt delaktiga i ett offentligt samtal. Det stärker känslan av att kunna bidra och bli tagen på allvar, säger Linda Sternö.
För att underlätta för fler förskolor att arbeta med visuell läskunnighet har hon även sammanställt en lärarhandledning med 21 konkreta ”kamerauppdrag”. Den är riktad till pedagoger i förskolan och samlar de erfarenheter som utvecklats i projektet.
– Förhoppningen är att fler ska ta till sig arbetssättet och att diskussionen också kan vidgas till nya områden, som hur AI och generativa bilder påverkar barns bildvärldar. Jag hoppas att fler ser möjligheterna, säger Linda Sternö.