Forskning som förbättrar vården för nyfödda

Henrik Hagberg, senior professor i obstetrik vid Göteborgs universitet, tilldelades Erich Saling Maternity Prize 2026 för sina insatser inom perinatalmedicin. Perinatalmedicin handlar om vård och forskning kring mor och barn före, under och efter födseln. 

Nya behandlingar efter syrebrist 

En central del av Henrik Hagbergs forskning handlar om hjärnskador som kan uppstå när ett barn drabbas av svår syrebrist i samband med födseln. 

Tillsammans med bland andra forskarkollegorna Eridan Rocha-Ferreira och Gaurav Verma studerar Henrik Hagberg nu nya behandlingar mot dessa skador. En inriktning är GLP-1-receptoragonister, en typ av läkemedel som främst används vid diabetes och obesitas, men som i djurstudier också har visat sig kunna skydda hjärnan efter syrebrist. 

Forskarna har bland annat visat att läkemedlet exenatid kan minska hjärnskadan. Resultaten är särskilt lovande eftersom behandlingen har visat effekt även när den ges så sent som sex timmar efter syrebristen. 

Nu arbetar forskarna vidare med att förstå mekanismerna bakom effekten. Studierna tyder på att GLP-1-receptoragonister förbättrar mitokondriernas funktion i nervceller. Den delen av forskningen bedrivs i nära samarbete med Gaurav Verma, vars forskning är inriktad på mitokondriell funktion. 

Bild

– Vår förhoppning är att resultaten ska kunna leda vidare till kliniska studier. Det här är en behandling som är relativt billig och enkel att ge, säger Henrik Hagberg och fortsätter: 

– En sådan behandling skulle kunna få särskilt stor betydelse i låg- och medelinkomstländer Där är kylbehandling, som i dag används för att skydda hjärnan hos nyfödda med akut hjärnpåverkan efter syrebrist, inte alltid tillgänglig. 

Ett tidsfönster för behandling 

Den forskning som pågår i dag bygger vidare på en viktig insikt från tidigare studier: skadan i hjärnan uppstår inte enbart vid själva syrebristen, utan kan fortsätta att utvecklas under timmarna och ibland dagarna efteråt. Därmed blev det tydligt att det finns ett tidsfönster då behandling kan sättas in för att försöka begränsa skadan. 

Henrik Hagberg visade att flera typer av experimentella behandlingar, som verkar genom olika mekanismer i hjärnan, kunde minska hjärnskadan och förbättra den neurologiska återhämtningen när de gavs under de första timmarna efter en period av syrebrist. 

Henrik Hagberg har därefter bidragit till den experimentella forskningen bakom hypotermibehandling, där nyfödda barn kyls ned efter svår syrebrist för att skydda hjärnan. Behandlingen används i dag inom neonatalvården. 

Hans forskning har också ökat kunskapen om de biologiska processer som ligger bakom hjärnskador efter syrebrist, bland annat hur inflammation kan förstärka skadan. Arbetet har omfattat biomarkörer som kan hjälpa till att upptäcka hjärnskador och studier av nya behandlingar som kan ge ytterligare skydd för hjärnan. 

Tidigare igångsättning 

Henrik Hagberg har även varit delaktig i forskning om graviditeter som gått över 41 fullgångna veckor. 

Han var en av forskarna bakom den svenska SWEPIS-studien, som undersökte om det är bättre att sätta i gång förlossningen efter 41 fullgångna graviditetsveckor än att vänta till vecka 42. 

Studien och efterföljande forskning gav stöd för att tidigare igångsättning kan minska risken för att barnet dör eller drabbas av svår sjuklighet. Resultaten har ingått i kunskapsunderlaget för förändrade rutiner kring igångsättning i svensk förlossningsvård. 

Henrik Hagbergs forskning sträcker sig därmed från grundläggande studier av vad som händer i hjärnans celler efter syrebrist till stora kliniska studier med direkt betydelse för vården av gravida och nyfödda. 

Henrik Hagberg blev professor och överläkare i obstetrik och perinatologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset år 2000. Han har även varit professor vid Imperial College London och King’s College London. Han har publicerat över 350 vetenskapliga originalartiklar och handlett 42 doktorander. Hans forskning är mycket citerad internationellt.