Bild
Illustration av två blåa celler som attackerar en större röd cell
Illustrationen är skapad av Chalmers med hjälp av AI
Foto: Chalmers
Länkstig

Forskare avslöjar vanliga cancerformens ”Big bang”- ögonblick

Publicerad

Vid cancer i tjock- och ändtarmen är immunterapi, där kroppens eget immunförsvar stimuleras, sällan effektiv. Nu visar forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers och the Institute for Cancer Research i London det avgörande ögonblicket när cancertumören ändrar sina gener så att den lyckas undkomma immunförsvaret. Forskarna hoppas att genombrottet ska bidra till mer effektiva immunterapier.

Precis som universum startade med Big bang, genomgår cancer i tjock- eller ändtarmen, så kallad kolorektalcancer, ett avgörande ögonblick där det bestäms hur cancern kommer att växa.  Cancerns "Big bang” skapas när tumörceller gömmer sig för kroppens immunförsvar, så kallad immunflykt.

– Vår forskargrupp har undersökt och hittat svar på hur cancerceller gör för att bli osynliga för immunförsvaret. Vår förhoppning är att dessa insikter ska kunna leda till mer riktade, effektiva och tidiga behandlingar, utöver operationer, säger studiens försteförfattare Eszter Lakatos, forskare inom matematisk biologi på Göteborgs Universitet och Chalmers.

Cancer i tjock- eller ändtarmen är den fjärde vanligaste cancerformen i Sverige, och varje år diagnostiseras cirka 8000 nya fall. Sjukdomen blir allt vanligare, och är dessutom en cancerform som ökar bland personer under femtio år.  Enligt världshälsoorganisationen WHO är kolorektalcancer världens näst dödligaste cancerform och 2040 väntas antalet dödsfall i sjukdomen ha ökat med 73 procent globalt. 

Immunförsvar mot cancerceller

Så kallad immunterapi är en av de nyaste formerna av cancerbehandling, och innebär att kroppens eget immunförsvar stimuleras till att bekämpa cancern. En variant är cancervaccin, som förhindrar att cancern kommer tillbaka efter behandling genom att vaccinet tränar immunförsvaret att känna igen och förstöra nya cancerceller. Metoden kan ha mycket goda resultat, men idag är immunterapi endast verkningsfull på cirka 15 procent av de patienter som har kolorektalcancer, medan majoriteten är mindre mottagliga för sådan behandling. 

En nyckel till att lyckas med immunterapi är just att immunförsvaret ska känna igen cancercellerna, något som kan vara mycket svårt eftersom cancerceller har en tendens att snabbt mutera och förändras. Vid kolorektalcancer lyckas tumören ofta göra sig osynlig för immunsystemet – en process som kallas immunflykt. Under immunflykten förändrar cancercellerna sina gener, vilket gör det svårare för immunsystemet att upptäcka dem.

Forskningsgenombrott

Den nya studien, som utförts av forskare vid Chalmers och The Institute for Cancer Research i London, fastslår nu exakt när under tumörens utveckling som de genetiska förändringar som skapar immunflykten inträffar, och kan dessutom visa att det efter immunflykten sker mycket få förändringar i hur cancern visar upp sig för immunsystemet. Studien innebär ett forskningsgenombrott och banar väg för att med bättre precision kunna bedöma när immunterapi är en effektiv behandling mot tjock- och ändtarmscancer. 

– I takt med att cancerbehandlingar blir alltmer skräddarsydda är det viktigare att förstå hur tumörer utvecklas och förändras. Vår forskning tyder på att en koloretalcancers relation till immunsystemet inte förändras särskilt mycket när den växer. Om vi kan rikta in oss på den relationen tidigt bör behandlingen ha större chans att lyckas, säger professor Trevor Graham, chef för Centre for Evolution and Cancer vid the Institute of Cancer Research.

Proteinerna avslöjar tumören

Utöver att identifiera tillfället för immunflykt visade studien att en viss typ av proteiner, så kallade neoantigener, som finns på cancercellernas yta gör det lättare för immunförsvaret att känna igen tumören. Cancercellerna kan dölja sig för immunsystemet genom att minska antalet neoantigener på cellytan. Om man i stället lyckas förmå cancercellerna att visa upp fler neoantigener, kan det bli enklare för immunsystemet att känna igen och angripa cancern.

Forskarna bakom studien tror därför att behandlingar mot kolorektalcancer kan bli ännu effektivare genom att kombinera två typer av läkemedel; som dels stimulerar kroppens eget immunförsvar, dels påverkar cancercellerna så att de bildar ännu fler neoantigener som immunförsvaret känner igen.  

Vetenskaplig artikel I Nature Genetics: ”Epigenome and early selection determine the tumour-immune evolutionary trajectory of colorectal cancer”

 

Kontakt: Eszter Lakatos, forskare inom matematisk biologi på institutionen för matematiska vetenskaper vid Göteborgs Universitet och Chalmers, e-post: eszter.lakatos@gu.se