Fogdarna formade Skånes övergång till Sverige
När Skåne blev svenskt 1658 stod staten inför ett svårt problem: Hur skulle man få in skatter från en befolkning som saknade förtroende för den nya överheten och levde i ett krigshärjat landskap? Svaret fanns inte främst i lagar, militär eller central styrning – utan i de lokala fogdarna och deras nätverk, visar en ny avhandling.
Kim Olsens avhandling i historia visar att den svenska staten lyckades bygga upp ett fungerande skattesystem i Skåne först när fögderipersonalen professionaliserades och fick tydliga regler för sitt arbete.
– Effektiviteten ökade tydligt från 1680-talet, när svensk lag infördes fullt ut och nya instruktioner började styra hur skatter skulle tas upp, redovisas och drivas in. Det var då byråkratin – i praktiken vardagligt pappersarbete, rutiner och kontroll – började fungera på allvar, säger Kim Olsen.
Beroende av lokalsamhället
Samtidigt visar avhandlingen något som ofta förbises: Staten klarade sig inte på egen hand. Fogdarna var beroende av krediter från lokalsamhället för att kunna leverera skattepengar i kontanter. Borgare, präster och ofrälse ståndspersoner fungerade som långivare och borgensmän.
– Utan dessa ekonomiska nätverk hade uppbördssystemet inte fungerat. Staten var alltså djupt invävd i det lokala samhället, snarare än en yttre makt som ensidigt styrde ovanifrån.
Långsam förändring
Något som förvånade Kim Olsen är hur långsam förändringen var. Trots att Skåne formellt blev svenskt 1658 dröjde det flera decennier innan uppbördssystemet i praktiken blev fullt svenskt.
– Under lång tid levde danska och svenska ordningar sida vid sida. Försvenskningen var inte ett snabbt brott, utan en utdragen process där gamla arbetssätt levde kvar.
Avhandlingen visar hur statsbildning faktiskt gick till i vardagen. Den nyanserar bilden av den svenska stormaktsstaten som starkt centraliserad och visar i stället hur beroende staten var av lokala aktörer, relationer och förtroende.
– Jag hoppas att avhandlingen bidrar till en bättre förståelse av hur stater formas i praktiken. Inte bara genom beslut på hög nivå, utan genom människor, nätverk och vardagligt administrativt arbete, säger Kim Olsen.
Avhandlingen Fogdarna, byråkratin och nätverken. Uppbördsväsendets utveckling i Skåne 1658–1700 försvaras vid en disputation den 30 januari, klockan 13:15 i Lisebergssalen (C350) på Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.
Den finns fritt tillgänglig digitalt: https://hdl.handle.net/2077/90174
Text: Johanna Hillgren
Kontakt:
Kim Olsen, tel: 073-723 95 10, e-post: kim.olsen@gu.se