Fjordens öga: Slow-TV under ytan

På fem meters djup, i en äng av vajande ålgräs utanför Kristinebergs forskningsstation, vilar kameran. Den är innesluten i ett pyramidformat metallhölje som för tankarna till gammaldags science fiction-film, men tekniken är toppmodern.

– Det är en specialkamera med två infraröda lampor som gör att vi kan sänd­a live dygnet runt, utan att störa djure­n som lever där nere, berättar Marko Wram­én, kommunikatör på forskningsstationen och hängiven dykare.

Underhållning och forskning

I somras sänktes kameran ned på botten, efter att stationens föreståndare Linu­s Hammar Perry fastnat för idén – någo­t som både kunde gynna forskningen och öka intresset för havet hos allmänheten. Nyligen har ytterligare en kamera sänkts ner ännu djupare, till drygt 20 meter. Också den sänder nu live.

Direktsändningarna bjuder på ett skådespel från havets egen värld. Stensnultro­r glider förbi, en krabba trippar fram på sina långa ben. Plötsligt flyr småfiske­n när berggyltan dundrar in, och strax därpå ser man öringarna jaga över ålgräset. När man som minst anar det blockeras synfältet av en sjöstjärna som långsamt kryper rakt över linsen.

– Med Fjordens öga vill vi skapa nya möjligheter för forskning och utbildning, och samtidigt erbjuda allmänheten en avslappnande – men också spännande – form av slow-TV, säger Marko Wramén.

– Det är ett sätt att uppmärksamma den otroligt rika biotop som finns unde­r ytan, och samtidigt bidra till ett större­ engagemang för att bevara den. Men det finns också ett tydligt forskningsperspektiv.

Oväntade iakttagelser

Traditionell marinbiologi bygger ofta på att forskarna samlar in organismer till labbet – med nät, trål eller bottenskrap­a. Med kameran kan man i stället studer­a djuren i deras naturliga miljö, utan att störa.

– Med de här kamerorna kan vi smygtitta på djuren, lite som en naturfilmare i sitt gömsle. Som forskare kan man använda materialet för att kartlägga vilk­a arter som finns – antingen genom att själv notera observationer eller med hjälp av AI-baserad bildanalys som utvecklas otroligt snabbt just nu.

Bild

Visst finns det begränsningar – kamerorna visar bara ett litet utsnitt av havsbotten – men resultaten har redan varit överraskande.

– Bara under de första månaderna har vi sett flera arter vi trodde var mycke­t sällsynta här. Bland annat havsabborr­e, och till och med ett stim av guldsparid – en medelhavsfisk som tidigare bara har observerats enstaka gånger i Sverige.

Sjöhästen överraskade alla

Ofta är det tittarna ute bland allmänheten som gör de mest spännande upptäckterna. Men den mest spektakulära hittills stod forskningsstationens egen kock för.

– Hon satt hemma och drack kaff­e en kväll och hade kamerans livesändning på TV:n i bakgrunden. Plötsligt såg hon någo­t som liknade en kantnål – men någ­ot stämde inte. Hon filmade av skärmen och skickade till oss, och forskarna kunde snabbt bekräfta att det faktiskt var en sjöhäst, berättar Marko Wramén.

Det här var första gången en sjöhäst observerats och filmats levande i svensk natur. Tidigare fynd har gällt döda exemplar eller sådana som fastnat i nät och liknande.

En glimt av vår vattenplanet

Marko Wramén tror att fler kameror snart kommer att dyka upp på havsbotten runtom i världen, både i forskningssyfte och för att väcka intresse för havet.

– Vi bor ju på en vattenplanet. Have­t är vår viktigaste biotop, men de flest­a människor har ingen relation till den. Genom Fjordens öga kan vi glänta lite på dörren till den magiska undervattensvärlden – och bjuda in fler att upptäcka den, säger han.

Se sändningarna från Fjordens öga här:

Den grunda kameran

Den djupa kameran

Text: Per Adolfsson

Texten publicerades först i tidningen Havsutsikt