Färre skolor där elever med socioekonomiska svårigheter lyckas

I början av 2000-talet nådde en stor andel skolor med socioekonomiskt svag elevsammansättning minst PISA:s kunskapsnivå 3 i matematik, läsning och naturvetenskap. Den nivån brukar ses som en förutsättning för att klara vidare studier.

 I mitten av 2010-talet var andelen betydligt lägre.

–Vi ser en tydlig minskning av skolor där elever lyckas nå goda resultat trots socioekonomiska hinder. Det pekar på en försvagad likvärdighet, säger Deborah Siebecke, som har skrivit avhandlingen

Hon har analyserat svenska PISA-data från 2000 till 2018 och undersökt så kallad akademisk resiliens, det vill säga elever som når minst grundläggande resultat trots socioekonomiska hinder.

Lärarstöd hänger ihop med bättre resultat

Bild

Ett av resultaten i studien är att elever som upplever stöd från sina lärare också tenderar att prestera bättre i skolan. Elever som beskriver att läraren bryr sig och ger stöd har högre sannolikhet att prestera bättre. Det gäller både elever generellt och dem som växer upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Lärarstöd framstår som en av de faktorer som faktiskt har betydelse för om elever lyckas trots en tuff bakgrund, säger Deborah Siebecke.

Mobbning visar sig samtidigt vara kopplad till lägre prestation. Elever som utsätts presterar i genomsnitt sämre.

– Det är tydligt att skolmiljön spelar roll. Relationer i klassrummet är inte bara en trivselfråga utan också en kunskapsfråga.

Välbefinnande och prestation följs inte alltid åt

Avhandlingen visar också att sambandet mellan elevers välbefinnande och skolresultat är mer komplext än vad man ofta antar.

Elever som uppger att de är nöjda med livet tenderar att prestera bättre. En viss nivå av positiva känslor hänger också ihop med högre resultat. Men sambanden är inte raka. Mycket låga och mycket höga nivåer av känslor kan relateras till lägre prestation.

Studien visar dessutom att negativa känslor i vissa fall samvarierar med högre resultat, medan upplevelse av stark mening i livet är kopplad till något lägre prestation.

– Det finns ingen enkel formel där välmående automatiskt leder till bättre betyg. För vissa elever kan en viss grad av press eller oro hänga ihop med prestation, medan det för andra får motsatt effekt, säger Deborah Siebecke.

Hon betonar att hög prestation inte är detsamma som att allt fungerar väl i övrigt.

– Vi måste se välbefinnande och skolresultat som två viktiga men delvis självständiga värden. Att stärka elevers välbefinnande är viktigt i sig, oavsett hur det påverkar betygen.

Text: Ragnhild Larsson