Fyrverkerier har funnits i Europa sedan 1400-talet och kom ursprungligen hit från Kina, där de använts för att jaga bort onda andar under ceremonier och högtider. Exakt när och var fyrverkerierna uppfanns finns det inga säkra källor på. Det vi vet är att natthimlen lysts upp av fyrverkerier i hundratals år och att traditionen fortsätter vara en del av nyårsfirandet världen över.
Vi har frågat Anders Lennartsson, universitetsadjunkt i kemi vid Göteborgs universitet, hur det egentligen går till vid tillverkningen och vilka kemiska ämnen som behövs för att skapa de storslagna effekterna.
Vetenskapen bakom skådespelet
En del av pyrotekniken bakom fyrverkeripjäserna består av ett kemiskt recept med olika typer av ingredienser. I små fyrverkerier, som skjuts upp med hjälp av raketer, är svartkrut drivmedlet. Svartkrut består av kaliumnitrat (salpeter), svavel och träkol.
Anders Lennartsson förklarar vidare vilken funktion ingredienserna har för raketerna.
– Träkolet är det som fungerar som bränsle, medan kaliumnitratet är ett så kallat ’oxidationsmedel’ som ger syre till förbränningen. Förenklat kan man säga att svavlet ökar effektiviteten hos kaliumnitratet.
För att få till fyrverkeriernas färger behövs olika typer av metallsalter. Metallsalterna blandas med ett lämpligt bränsle och ett oxidationsmedel, vilket kan vara kaliumnitrat eller kaliumklorat, för att orsaka en explosion.
– Lysande stjärnor skapas i sin tur av brinnande metall, exempelvis magnesium, aluminium, titan eller järn, säger han.
Fyrverkeriernas ljudeffekter orsakas genom andra tillsatser, till exempel natriumbensoat blandat med ett oxidationsmedel.
När fest blir till fara
Fyrverkerier är inte enbart ett praktfullt spektakel. Kritiska röster kan höras i samband med att djur skräms, miljön påverkas eller skador orsakas.
Anders Lennartsson berättar sammanfattningsvis om den oroande kemin bakom nyårsraketerna.
– Koppar är skadligt och barium är giftigt. Dessutom sprids stora mängder partiklar vid avfyrandet av raketer. Äldre fyrverkerier kunde innehålla bly, antimon eller arsenik och man kan tänka sig att sådana ämnen fortfarande kan förekomma i illegalt importerade fyrverkerier.
Text: Henrietta Lundkvist
