Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Sanne Kofod Olsen på innegården mellan Storgatan och Vasagatan.
Sanne Kofod Olsen, dekan vid Konstnärliga fakulteten, på innegården mellan Storgatan och Vasagatan i centrala Göteborg.
Foto: Maja Kristin Nylander
Länkstig

Dekanen visar vägen mot en samlad fakultet

Publicerad

Det tar knappt tio minuter att gå från HDK-Valand till Götaplatsen. Ändå kan det vara en lång promenad som går både bakåt och framåt i tiden. Följ med Konstnärliga fakultetens dekan, Sanne Kofod Olsen, på hennes väg mot ett nytt hus där alla konstarter kan mötas.

Från sitt arbetsrum på Storgatan kan Sanne Kofod Olsen se spårvagnens väg upp för Avenyn. Men från 2027 kommer hon och hennes 380 medarbetare, 40 doktorander och 1 400 helårsstudenter att ha Götaplatsen runt knuten. Då ska nämligen ett helt nytt hus, vid nuvarande Artisten, rymma hela konstnärliga fakulteten, utom den del som finns på campus Steneby i Dals Långed. 

− Det kommer att bli en fantastisk plats att studera på. Full av inspirerande möten – mellan så väl människor som konstarter och vetenskapliga discipliner, säger Sanne.

Tankarna om ett nytt hus väcktes redan 2012 när fakulteten gick igenom en tillväxtperiod. Det uppstod ett behov av att samla alla verksamheter och nu är det på god väg att bli verklighet. Ett nytt hus ska byggas, intill och ihop med Artisten, där Högskolan för scen och musik finns idag. I det nya huset kommer fakultetens alla ämnen att samlas, design, film, foto, fri konst, konsthantverk, litterär gestaltning, musik, scenkonst och med nischer som exempelvis smyckekonst och opera. Fakultetens unika miljö Camups Steneby i Dals Långed kommer fortsatt vara kvar, med sina särskilda inriktningar i konsthantverk och design.

Bild
Sanne Kofod Olsen på sitt kontor
Sanne Kofod Olsen på sitt arbetsrum på Storgatan.  
Foto: Maja Kristin Nylander

− Det kommer bli en miljö som uppmuntrar till konstöverskridande och tvärvetenskapliga fusioner. Det kan leda till nya konstarter och ge studenterna möjlighet att utveckla specialkompetenser som ökar deras chanser på arbetsmarknaden. 

Sanne lämnar sitt kontor på Storgatan. Med halsduken omsorgsfullt knuten till skydd mot göteborgsvindarna kliver hon ut på Teatergatan. Bara några steg senare passerar hon hörnet där allt började.

 − I huset där restaurang Valand ligger startade den första konstskolan redan 1865. Den var fröet till Konsthögskolan Valand och dagens utbildningar på Konstnärliga fakulteten, säger hon och fortsätter vidare upp på Teatergatan.  

På höger sida tornar ett pampigt hus i rött tegel upp som många göteborgare kallar HDK och syftar på Högskolan för design och konsthantverk – ett namn som togs i bruk 1989 och ersatte dåvarande Konstindustriskolan. Förra året slogs dock HDK ihop med Akademin Valand och verksamheterna i det två husen på Teatergatan/Kristinelundsgatan är numera institutionen HDK-Valand – högskolan för konst och design. Över husets entrétrappa står ”Slöjdföreningens skola” inhugget i fasaden. 

 − När det här huset byggdes 1904 anpassades det till undervisning i konstnärliga ämnen. Bland annat skapades olika typer av verkstäder. Det var ovanligt då och idag är lokalerna ett stycke kulturhistoria.

Bild
Dekanen Sanne Kofod Olsen promenerar på Götaplatsen
På väg mot platsen för Konstnärliga fakultetens nya hus.
Foto: Maja Kristin Nylander

Sanne lämnar sitt kontor på Storgatan. Med halsduken omsorgsfullt knuten till skydd mot göteborgsvindarna kliver hon ut på Teatergatan. Bara några steg senare passerar hon hörnet där allt började.

 − I huset där restaurang Valand ligger startade den första konstskolan redan 1865. Den var fröet till Konsthögskolan Valand och dagens utbildningar på Konstnärliga fakulteten, säger hon och fortsätter vidare upp på Teatergatan.  

På höger sida tornar ett pampigt hus i rött tegel upp som många göteborgare kallar HDK och syftar på Högskolan för design och konsthantverk – ett namn som togs i bruk 1989 och ersatte dåvarande Konstindustriskolan. Förra året slogs dock HDK ihop med Akademin Valand och verksamheterna i det två husen på Teatergatan/Kristinelundsgatan är numera institutionen HDK-Valand – Högskolan för konst och design. Över husets entrétrappa står ”Slöjdföreningens skola” inhugget i fasaden. 

 − När det här huset byggdes 1904 anpassades det till undervisning i konstnärliga ämnen. Bland annat skapades olika typer av verkstäder. Det var ovanligt då och idag är lokalerna ett stycke kulturhistoria.

Bild
Dekan Sanne Kofod Olsen utanför Högskolan för scen och musik
Bygget av Västlänken är redan igång. En av uppgångarna kommer bli i den samlade fakultetens nya hus.
Foto: Maja Kristin Nylander

Sanne sliter blicken från den vackra fasaden och styr med bestämda steg upp mot Götaplatsen.

− Det gör lite ont lämna det här huset men nu ska vi skapa en ny, spännande och unik plats.   

Konstnärliga fakultetens vision för framtiden handlar inte bara om det nya huset. Den fokuserar också på hållbarhet, fakultetens roll som lärosäte och dess förhållande till samhället och internationella aktörer. 

− Vi ska fortsätta att locka studenter från hela världen till våra spetsutbildningar. Samtidigt kan inte alla bli stjärnor och vi behöver fokusera på alla områden där du kan ha användning för en konstnärlig utbildning. 

Fakulteten kommer att arbeta vidare med sin satsning och profilering på forskning och doktorandutbildningar. 

− Tyvärr behöver konsten fortfarande rättfärdigas i vissa sammanhang och vetenskap ger legitimitet. Det behövs i ett samhälle där konsten spelar en viktigare roll. Att ta del av konst, i alla dess former, är ett grundläggande behov hos oss människor. Det gör konsten relevant i sig själv. Men den skapar också möjlighet till reflektion. Om vi vill ha reflekterande och empatiska människor behöver vi konst.

Sanne är från början konstvetare med inriktning på fri konst, performance och feministisk konst. Så länge hon kan minnas har hon fascinerats av konst. 

− När jag var liten började jag undra vad olika bilder betyder och försökte förstå vad de berättar för mig. Det är fortfarande mitt största intresse, säger Sanne och ler.

Hennes promenad är framme vid sitt slutmål. Hon gör en stor, och ganska så stolt, gest mot det som idag är en parkeringsplats bredvid Göteborgs Stadsteater:  

 − Här ska det bli ett kempestort gult hus och här kommer entrén vara, säger hon på sin blandning av danska och svenska.  

Sanne menar att visioner och planer är viktiga men betonar att utveckling inte kan tänkas fram. Riktig förändringen sker i nuet och mellan människor.  

 − Vi skapar en plats som möjliggör möten och en struktur för valbarhet. Sedan är studenterna, som med sina idéer, begåvning, kunskap och erfarenhet, formar och utvecklar den nya platsen.  

Text: Åsa Rehnström