Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Musselodling på rep med dykare.
Blåmusslor odlas på rep vid en av Havhøsts odlingar inne i Köpenhamn.
Foto: Lars Hestbæk
Länkstig

Danska havsbönder sprider kunskap om marina kolonilotter

Publicerad

I Danmark har antalet marina kolonilotter vuxit explosionsartat. Nu finns det över 1 000 personer som odlar musslor, ostron och alger på hobbynivå. Kan samma sak hända i Sverige? I det nya projektet ”Havhøst i Norden” vill danskarna dela med sig av erfarenheter till sina kollegor vid Göteborgs universitet.

Bild
Porträtt Joachim Hjerl.
Joachim Hjerl är grundare och direktör för Havhøst.

Det började på hobbynivå för tio år sedan. Nu finns det ett tjugotal fristående lokalföreningar runt om i Danmark som är knutna till organisationen Havhøst (havsskörd på svenska).

Målet med Havhøst är att få fler människor att börja kombinera odling av grödor med ett hållbart nyttjande av havet. Det roliga är att vi är vana att tänka på odling som något som skadar naturen, men när vi odlar tång, ostron och musslor i havet gäller det motsatta. Dessa grödor hjälper till att bygga sunda marina ekosystem, binda koldioxid, ta upp näringsämnen och öka den biologiska mångfalden, säger Joachim Hjerl, grundare av Havhøst.

Sveriges första marina kolonilott

Nu har Havhøst fått pengar från Nordiska ministerrådet för att sprida sina erfarenheter till sina nordiska grannländer i projektet "Havhøst i Norden".

I Sverige arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Svinesundskommittén med att utveckla Sveriges första marina kolonilott på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. Maria Bodin är projektsamordnare för pilotprojektet på Göteborgs universitet.

– Vårt projekt är fokuserat på att utforma kolonilotten, testa olika redskap och organismer som är lämpliga samt att skapa en informationsplats runt framtidens mat. Jag tror att vi har mycket att lära från arbetet i Danmark, säger hon.

Bild
Brunalgen sockertare upplyft vid brygga.
Maria Bodin, projektsamordnare på institutionen för marina vetenskaper, visar upp algen sockertare som odlats vid den marina kolonilotten vid bryggan intill Tjärnö marina laboratorium.
Foto: Susanne Liljenström

Anpassad lagstiftning

I Danmark har "maritima nyttoträdgårdar” blivit en folkrörelse. På vissa platser är de organiserade som föreningar, på andra ställen är det familjer som odlar lite blåmusslor och alger vid bryggan. Utvecklingen tog fart när organisationen Havhøst åtog sig att fungera som ett nationellt nätverk och aktivt hjälpa nya initiativ att komma igång.

Vi har varit mycket utåtriktade för att öka intresset för havsodling. Bland annat har vi bjudit in många skolklasser. Detta har i sin tur lockat politiskt intresse och banat väg för en nödvändig anpassning av lagstiftningen för odling i havet. Det är många olika initiativ, vart och ett på sitt sätt, som har banat väg för den utveckling vi har sett i Danmark. Nu hoppas vi att den här rörelsen är på väg till resten av Norden, säger Joachim Hjerl. 

Text: Karl-Johan Nylén

Fakta: marina kolonilotter

I en marin kolonilott odlas och förvaras råvaror från havet.

Det är främst blåmusslor, ostron och alger som odlas.

Det är viktigt att endast odla sådant som finns i havet på den plats man befinner sig eftersom införsel av nya arter kan slå ut naturliga bestånd.

Till skillnad från en odling på land behöver man inte tillsätta näring eller vatten till odlingarna. Det finns tillräckligt med näringsämnen i havet i form av kväve och fosfor.

Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.