Nytt planeringsverktyg väljer åtgärd för klimatanpassning
Stadsnära skog är den mest kostnadseffektiva naturbaserade lösningen för att hantera både stora mängder nederbörd och värmeböljor. En ny studie från Göteborgs universitet presenterar ett verktyg som hjälper stadsplanerare att väga funktion mot kostnad som stöd i beslutsfattandet.
Extrema väderhändelser, som skyfall och värmeböljor, ökar i takt med ett förändrat klimat. Konsekvenserna är kostsamma och påverkar framtidens stadsplanering. För att förebygga problem satsar planerare på naturbaserade lösningar som fyller flera funktioner. Förutom att hantera och rena dagvatten ska åtgärderna också minska värmestress och erbjuda möjlighet till rekreation. Idén är att skapa stadsmiljöer som är både klimatanpassade och attraktiva.
– Det gäller för stadsplanerare att välja de klimatanpassningsåtgärder som har flest och högst värden. Samtidigt behöver åtgärderna vara kostnadseffektiva. Verktyget som vi tagit fram hjälper de att fatta välgrundade beslut baserat på forskning, säger Sofia Thorsson, professor i naturgeografi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
Verktyget är en matris över 20 vanliga så kallade urbana blågröna lösningar som finns i stadsmiljöer, som till exempel regnbäddar, gröna tak, diken och parker. Matrisens data bygger på forskning inom området och vägleder planeraren att göra en bedömning av potential i relation till kostnad för anläggning och drift.
Gröna tak minst fördelaktiga
– Stadsnära skogar är mest fördelaktiga. I Göteborg finns de till exempel i Guldhedsdalen eller i Mossen i stadsdelen Johanneberg. De har hög multifunktionalitet samtidigt som de är relativt billiga i drift.
– Gröna tak och husväggar är klimatanpassningsåtgärder som blivit populära på senare tid. Resultatet av vår studie visar dock att dessa åtgärder är minst fördelaktiga och har en relativt hög kostnad.
Majoriteten av de naturbaserade lösningarna som forskarna undersökt kan till en låg eller måttlig grad både hantera och rena dagvatten, minska värmestress och samtidigt erbjuda invånarna möjlighet till rekreation.
Vegetation längs vägar, diken och genomträngliga ytor är åtgärder som å ena sidan är relativt billiga men å andra sidan har låg multifunktionalitet. Studien visar också att en grönskande stadspark har en hög kostnad för konstruktion och underhåll, men stor potential att hantera dagvatten, kyla staden och ge stadsbor möjlighet till rekreation.
Planerare som vill ta del av verktyget kan göra det genom webbapplikationen "Multifuntionality potential and cost assessment":
https://mfa.serve.scilifelab.se/
För mer information om forskningen, kontakta:
Sofia Thorsson, professor i naturgeografi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, e-post: sofiat@gvc.gu.se
mobil: 0766-18 47 33
Text: Jenny Meyer Daneback
Studien ”A framework for integrated assessment of blue-green infrastructure: A decision support tool for evaluating climate adaptation and social benefits in relation to construction and maintenance costs” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cities. Länk till studien: https://doi.org/10.1016/j.cities.2025.106239
Studien är den första integrerade vetenskapliga utvärderingen av potentialen hos flera (20) BGI-element för att hantera dagvatten i städer, minska värmestress utomhus och inomhus, samt skapa rekreationsvärden, i relation till kostnaderna för konstruktion och underhåll.
Forskningen finansieras av Formas och Vinnova.
