Big business utmanar föreningsidrotten: Handelshögskolan lanserar nytt nätverk
När miljardbelopp strömmar in i elitidrotten förändras den svenska föreningsmodellen. Hur påverkar det föreningsdemokratin och vilket ledarskap krävs för att förena affärsmässighet med hållbarhet? Det var frågor som stod i centrum när Handelshögskolan arrangerade seminariet Big business och idrott – ledarskapets betydelse för att skapa en vinnarkultur. Nu lanserar skolan ett nytt nätverk för idrott i Västsverige.
Intresset för seminariet var stort. I publiken fanns flera välkända profiler från idrottsrörelsen, däribland tidigare förbundskaptener och spelare från VM-bronslaget 1994. På scenen deltog Suzanne Lundvall, professor i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet och ordförande i Svenska Gymnastikförbundet, Anders Torstensson, teknisk direktör i Mjällby AIF, Håkan Mild, tidigare klubbdirektör i IFK Göteborg, och Robert Laul, journalist på Göteborgs-Posten.
Idrottens samhällsvärde och nya ekonomiska realiteter
Seminariet belyste den svenska idrottsrörelsens stora betydelse för samhället och folkhälsan. Föreningsidrotten är en central arena för ungas rörelseglädje, gemenskap och personliga utveckling. I januari stod Suzanne Lundvall tillsammans med 72 andra förbundsordförande bakom en gemensam debattartikel med krav på en statlig satsning om en miljard kronor årligen till svensk idrott – en investering som de menar skulle ge mångdubbelt tillbaka genom förbättrad folkhälsa. De visade på att idrottsrörelsens kärnverksamhet är en motvikt till samhällsutmaningar som ohälsa, stillasittande, segregation och ojämlikhet.
Men idrotten verkar i dag i ett förändrat landskap. Sponsorpengar, sändningsrättigheter och privata investeringar har ökat kraftigt inom såväl lag- som individuella idrotter. I vissa fall går miljardärer in och investerar direkt i klubbar eller enskilda idrottare. Samtidigt visar den senaste Ungdomsbarometern att ungas värderingar i allt högre grad präglas av status och pengar – en utveckling som ställer nya krav på föreningar och ledare.
Många föreningar är i dag beroende av transferintäkter, där allt större summor går till spelare, många av dem mycket unga. Den svenska modellen, som bygger på stark föreningstillhörighet, värdegrund och medlemsdemokrati, sätts därmed under press.
51-procentsregeln – skydd eller hinder?
Den så kallade 51-procentsregeln, som innebär att medlemmarna ska behålla majoritetskontrollen i föreningar, lyftes som både en garant för den svenska modellen och en utmaning. Den bidrar till transparens och demokratisk förankring, men kan samtidigt försvåra för klubbar som vill konkurrera internationellt mot aktörer med helt andra ekonomiska muskler.
Med ökade pengaflöden följer dessutom nya risker, inte minst kopplat till oseriösa aktörer och kriminalitet. Kraven på styrning, transparens och ansvarsfullt ledarskap blir allt större.
Ledarskap för en hållbar prestationskultur
En central slutsats från panelsamtalet var att ledarskapets betydelse ökar i tider av kommersialisering och förändring. Men ledarskap är inte enbart en fråga för klubbdirektörer och tränare. Det kollektiva ledarskapet – samspelet mellan styrelse, ledning, tränare, aktiva och medlemmar – är avgörande för att skapa en hållbar prestationskultur. En vinnarkultur måste bygga på en stark värdegrund och på inre motivation.
Att behålla glädjen i idrotten, även på elitnivå, lyftes som en nyckelfaktor. Talarna hänvisade till vikten av lekfullhet och långsiktighet och att det inte går att tvinga fram framgång. Motivation och glädje måste komma inifrån, men också skapas tillsammans med andra, var ett av medskicken från panelen. Man lyfte exemplet med elitidrottaren Frida Karlsson, som berättat öppet om att den hårda optimeringskulturen gjorde att hon tappade lusten för idrott. Efter att ha hittat tillbaka till leken och kreativiteten är hon nu i toppform igen.
Nytt nätverk ska stärka idrotten i Västsverige
Under seminariet lanserades det nya initiativet Nätverk för idrott i Västsverige vid Handelshögskolan. Syftet är att skapa ett forum för kvalificerad dialog och kunskapsutbyte om idrottens roll i samhället. Nätverket ska samla aktörer från akademi, föreningsliv, näringsliv och offentlig sektor för att diskutera frågor som idrottsmanagement, ledarskap, hållbarhet och idrottsekonomi.
Ambitionen är att föra samman forskning och praktik – att lyfta evidens, data och forskningsbaserade lärdomar och samtidigt skapa utrymme för erfarenhetsutbyte mellan beslutsfattare och verksamma inom idrotten.
Nätverket planerar att arrangera två till tre träffar per år i form av för- eller eftermiddagsseminarier med korta inspel, presentationer och rundabordssamtal. Genom satsningen vill Handelshögskolan bidra till att stärka idrotten i Västsverige – i en tid då dess samhällsroll är större än någonsin, men också mer komplex.