Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Behöver vi känna sorg för kulturen i Göteborg?

Publicerad

Kulturpolitik och jämlikt kulturdeltagande i staden står på agendan när studenterna på masterprogrammet Kultur och demokrati ordnar ett offentligt samtal på Göteborgs Litteraturhus med namnet ”Behöver vi känna sorg för Göteborg?”.

Tisdagen den 16:e maj arrangerar studenterna vid masterprogrammet Kultur och demokrati ett panelsamtal om jämlika möjligheter till kulturdeltagande i Göteborg.

– Vi hoppas att samtalet kan inspirera till att ge kulturaktörer en starkare röst i debatten, säger Josefin Stenmark, en av studenterna på programmet.

Josefin StenmarkSamtalet arrangeras inom kursen ”Det offentliga samtalets praktik”, där studenterna får fördjupad teori om sambanden mellan kultur och demokrati men med en praktisk förankring. Vad samtalet ska handla om har de fått välja själva.

– Vår utgångspunkt är att vi lever i ett post-demokratiskt samhälle, där allt mer inflytande går till näringslivsintressen samtidigt som man hävdar att folket har medbestämmande. Det finns en teoretiker som heter Collin Crouch, och han beskriver post-demokrati som ”maximal nivå av minimalt inflytande”. Vi är intresserade av hur detta påverkar kulturens förutsättningar i staden, säger Josefin.

Samtalet har fått namnet ”Behöver vi känna sorg för Göteborg?”, en blinkning till Håkan Hellströms ikoniska låt.

– När vi spånade på vad vi skulle kalla evenemanget tänkte vi att det skulle vara lättillgängligt, väcka nyfikenhet och samtidigt vara lite roligt.

Josefin menar att det det finns en poäng med att det är formulerat som en fråga, eftersom det öppnar upp för olika tolkningar.

– Även om vi själva utifrån kulturstudiers kritiska karaktär ser vissa negativa tendenser för kulturens förutsättningar i staden är det inte säkert att denna upplevelse delas av alla. Vi är nyfikna på att ta del av olika erfarenheter av att verka som kulturaktör i Göteborg. Därför ville vi ställa frågan: behöver vi känna sorg för Göteborg?

Spännande sammansättning av panel

Samtalet riktar sig till såväl kulturaktörer som alla som är intresserade av kulturpolitik. Panelen består av representanter från Kvinnocenter i Bergsjön och Danskompaniet Spinn och två forskare från Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås.

– Vi tror att det blir en spännande sammansättning. Danskompaniet Spinn jobbar aktivt med jämlikt kulturdeltagande eftersom de vill öppna upp dansvärlden för människor med olika funktionsvariationer, och Kvinnocenter i Bergsjön har jobbat länge med kultur mer som ett sätt att leva tillsammans, genom gemensamma aktiviteter som matlagning eller stickning. Forskarna kan ge perspektiv på kulturpolitiken både på ett nationellt och regionalt plan.

Innan samtalet kommer David Karlsson, idéhistoriker och ordförande i Nätverkstan Kultur, att ge en kort introduktion till kulturpolitiken idag.

– Han har gjort en karta som ger en överblick över hur kulturpolitiken styrs i Göteborg som han kommer att visa och berätta om som inledning, för att ge en kontext till det efterföljande panelsamtalet, berättar Josefin.

Utbyte utan polarisering

Under kursens gång har hela klassen arbetat tillsammans med projektet samtidigt som de fått handledning av sin lärare med jämna mellanrum.

– Det var nog den största utmaningen. Alla har olika idéer och utgångspunkter och någonstans måste vi komma överens och fatta beslut. Att få ihop en bra panel var också en klurig process, fast samtidigt det roligaste.

En annan utmaning som Josefin tycker har varit lärorik är att försöka göra praktik av teori.

– En fråga vi tänkt mycket på är hur man kan lägga upp ett samtal för att skapa möjligheter för olikheter att ta plats utan att det blir för polariserat. Vi vill skapa ett forum för utbyte, inte en debatt där alla går därifrån med exakt samma uppfattning som de hade förut.