Det förändrade säkerhetsläget i Europa understryker den avgörande betydelsen av katastrofberedskap. Personal på akutmottagningar – sjuksköterskor, undersköterskor och läkare – har en central roll i hanteringen av kriser, både i fredstid och vid väpnade konflikter. Beredskap och utbildningsförberedelser bland personal på akutmottagningar varierar dock.
– Socialstyrelsen har därför tagit fram nationella rekommendationer för utbildning och träning inför såväl fredstida kriser som väpnade konflikter, säger Henrik Andersson, sjuksköterska, universitetslektor och docent i akutsjukvård vid Högskola Borås, forskare vid Centrum för katastrofmedicin, och försteförfattare till studien.
Överensstämmer dagsläget med Socialstyrelsens rekommendationer?
Tillsammans med Michaela Hult, universitetsadjunkt och Anders Sterner universitetslektor, båda verksamma vid Högskolan i Borås, har Henrik Andersson gjort en tvärsnittsstudie för att få en lägesbilden över svenska akutmottagningar beredskap. Studien är publicerad i BMC Emergency Medicine (2026) 26:63
Studien har genomförts vid samtliga 70 sjukhusbaserade akutmottagningar i Sverige. Den baseras på en enkät bestående av 45 frågor som omfattade områden kopplade till Socialstyrelsens rekommendationer samt specifika aspekter av internationell humanitär rätt.
– Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildning och träning för personal på akutmottagningar överensstämmer med Socialstyrelsens rekommendationer om beredskap för fredstida kriser och väpnade konflikter på svenska akutmottagningar.
Där det finns en ansvarig för katastrofberedskap sker mer utbildning
Resultaten visade att akutmottagningarna vidtar åtgärder och erbjuder utbildning och träning, för att stärka personalens kunskaper och färdigheter i att organisera och leda akutsjukvård vid katastrofsituationer samt deras förmåga att bedriva vård under sådana förhållanden.
– Men utbildning och träning för akutsjukvård vid extrema väderhändelser och väpnade konflikter är fortfarande ofullständig. Personalen kan därmed sakna den utbildning och träning som krävs för att effektivt kunna hantera alla typer av allvarliga händelser.
Undersökningen visade också att utbildning och träning i katastrofberedskap var vanligare vid akutmottagningar som hade en utsedd medarbetare med ansvar för att samordna dessa aktiviteter.
Långsiktiga satsningar på kontinuerlig kompetensutveckling
Men robust akutsjukvård handlar inte enbart om att hantera konsekvenserna av extrema väderhändelser och väpnade konflikter, utan också om förebyggande arbete, skydd och att bygga ett system som klarar att leverera akutsjukvård under press och med begränsade resurser.
– Det kommer att krävas långsiktiga satsningar på kontinuerlig kompetensutveckling, realistiska övningar, tydliga riktlinjer och en organisationskultur som främjar lärande, reflektion och samarbete över professionsgränser, för att hantera katastrofsituationer.
Framtida forskning inom området kan bidra till att identifiera både hinder och gynnsamma faktorer som kan bidra till personalens kompetens inom katastrofberedskap, och därigenom öka förståelsen för vilka förutsättningar som krävs för att kunna erbjuda säker och kvalitativ vård vid både fredstida kriser och väpnade konflikter.
Text: Susanne Lj Westergren
