Sedan 2021 har Magdalena Nordin och Wilhelm Kardemark, forskare inom religionsvetenskap, observerat kyrkogårdar runtom i Göteborg och pratat med dess besökare under allhelgonahelgen.
– Vi vill testa idén om att allahelgona är en tid på året som involverar alla människor i Sverige. Dessutom är vi nyfikna på varför en högtid med koppling till döden engagerar i ett land som vanligtvis inte vill tänka på döden, säger Magdalena Nordin.
En högtid som förenar
Hälften av Sveriges befolkning besöker en grav under Allhelgona-helgen, vilket motsvarar antalet personer som tittar på finalen i Melodifestivalen. Detta engagemang överträffas bara av firandet av den egna födelsedagen och midsommar. Högtidens popularitet kan delvis förklaras av att den inträffar under den mörka årstiden.
– Det är inte riktigt jul men man får ändå lov att tända ljus. Många har höstlov och är lediga så de har tid att uppmärksamma helgen. Inte sällan finns det även en social aspekt i det.
Det kan dessutom vara så att högtiden har spridit sig från den kristna traditionen till de judiska och muslimska praktikerna och verkar förenande för de olika religiösa grupperna.
Kyrkogården som en minnesplats
Forskarna har årligen observerat gravlyktor under högtidshelgen, både på kristna, judiska och muslimska begravningsplatser. De har också ställt frågor till besökare om deras motiv och upplevelser.
– Många svar betonar traditionen, uppskattningen av tända ljus och av att minnas en person vid dennes gravplats. Det är vanligt att besöka en specifik grav, men kyrkogården har också en betydelse som en ställföreträdande minnesplats för avlägsna gravar, säger Magdalena Nordin.
De levandes relation till de döda
Att tända ljus på gravara i samband med allhelgona är en relativt ny tradition i Sverige och etablerades först på 1950-talet. Idag delar högtiden vecka med Halloween, en amerikansk tradition som också uppmärksammar relationen till de döda.
– Hittills tycks högtiderna vara separerade, men det ska bli intressant att se om Halloween gradvis ersätter allhelgona. Om Halloween får mer uppmärksamhet kan det göra allhelgona mindre relevant.
Förhoppningen med studien är att öka förståelsen för vad som skapar en gemensam social handling, såsom under allhelgonahelgen.
– Handlar de om de döda eller finns det andra aspekter som spelar in, så som det sociala? Att lära oss om de levande genom att studera deras relation till de döda kan också vara värdefullt när vi exempelvis utformar framtidens begravningsplatser, säger Magdalena Nordin.
Forskningsprojektet är ett samarbete med bland annat Göteborgs begravningssamfällighet och planeras att fortsätta även under de kommande åren.
Text: Hanna Erlingson
