Martin fick drömjobbet på Naturvårdsverket direkt efter examen

Du har arbetat sex år som handläggare på Naturvårdsverket, och ska tillbaka dit igen i höst. Vad gör man som handläggare?
– Jag har arbetat som både handläggare och miljöekonom på Naturvårdsverket men också som utredare på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. Mina första fyra år på Naturvårdsverket arbetade jag med att handlägga ansökningar till ett investeringsstöd som heter Klimatklivet. Jag bedömde då klimatnyttan, men också andra miljö- och samhällsnyttor, med ansökningar som företag, kommuner och andra organisationer skickade in. Det kunde handla om allt mellan att investera i en laddbox för elbilar för 20 000 kronor eller i produktionsanläggningar för förnybara bränslen, såsom biogas, för flera hundra miljoner kronor. Investeringsstödet var när jag började en ny satsning som skulle förmedla drygt 500 000 kr på nya klimatåtgärder.

– Därefter arbetade jag som miljöekonom på Naturvårdsverket, med fokus på klimatfrågor. Jag var bland annat med och tog fram underlag till Sveriges klimatpolitiska handlingsplan. Då presenteras förslag på nya eller omarbetade styrmedel och åtgärder som tar oss närmare klimatmålet. Jag representerade också Sverige i olika internationella sammanhang såsom OECD:s arbetsgrupp Working Party on Climate Investment and Development. En annan vanlig arbetsuppgift var att svara på remisser. 

– Under min tid på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad hade jag en liknande roll som jag hade på Naturvårdsverket de två sista åren. Men istället för att fokusera på det nationella klimatmålet, fokuserade jag på Göteborg Stads klimatmål till 2030. Jag arbetade mer specifikt med stadens energiplan, vilken omfattar drygt 90% av de klimatutsläpp som sker inom kommungränsen. I höst ska jag tillbaka till Naturvårdsverket och rollen som handläggare på Klimatklivet. Cirkeln sluts!

Hur fick du jobben? 
– Jag hade praktisk erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor som hållbarhetskonsult åt restauranger och hotell i Göteborg, och jag var även ambassadör för organisationen KRAV och fick med mig bra erfarenheter därifrån. Men det som jag tror bidrog allra mest var att jag såg till att komma i kontakt med Naturvårdsverket så mycket som möjligt under utbildningen. Jag insåg ganska tidigt under utbildningen att jag ville jobba på Naturvårdsverket och gjorde därför praktik hos dem under termin 5, skrev min kandidatuppsats i samarbete med dem samt sökte och fick sommarjobb hos dem precis efter avslutade studier. Sommarjobbet ledde till slut till en tillsvidaretjänst som handläggare på Klimatklivet.

Hur har din utbildning från SMIL hjälpt dig i din karriär? 
– Specialiseringen mot miljöekonomi var en stor anledning till att jag fick min anställning på Naturvårdsverket. Den kompetensen efterfrågades bland annat då Klimatklivet var förhållandevis nytt när jag började, och på uppdrag av regeringen skulle vi årligen lämna förslag på hur investeringsstödet kunde göras bättre. Det är ju en av de saker vi som miljöekonomer gör - att komma med förslag på hur befintliga styrmedel kan göras mer träffsäkra för att nå dess specifika syfte. Jag tog också fram en mall för investeringar som de sökande kunde använda sig av för att räkna fram nettonvärdet av en investering. Här kom kunskapen från den traditionella nationalekonomin till användning. 

– Men allra störst nytta av min miljöekonomi-inriktning har jag haft när jag jobbade som miljöekonom på Naturvårdsverket. Med hjälp av de metoder och teorier vi fick lära oss kring miljöekonomi – att identifiera roten till miljöproblemet för att få fram träffsäkra styrmedel – kunde jag söka och tilldelas en tjänst som miljöekonom på Naturvårdsverket. Under utbildningen upplevde jag ibland att de miljökurser vi läste var alldeles för grunda och breda. Men väl ute i arbetslivet insåg jag att det var värdefullt att kunna lite om mycket.

Hur resonerade du när du valde inriktning på SMIL? 
– Jag valde mellan miljöpolitik och miljöekonomi. Jag var nyfiken på att förstå hur politiken, genom de ekonomiska och politiska systemen, påverkar våra samhällen och vårt sätt att leva. Jag ville lära mig mer om, och i så fall hur, vi kunde använda dessa system för att främja en utveckling som går i en hållbar riktning. Till slut landade jag i att jag ville läsa miljöekonomi och med facit i hand är jag väldigt nöjd med mitt beslut. Valet föll på miljöekonomi bland annat för att jag visste att det fanns möjlighet att jobba med dessa frågor inom offentliga verksamheter i allmänhet och på Naturvårdsverket i synnerhet.

Minns du någon särskild kurs eller händelse extra bra? 
– Jag minns att jag, och flera med mig, ofta kände mig lite malplacerad bland övriga ekonomer och jurister på Handelshögskolan. Med undantag på hållbarhetsdagarna som hölls en gång per år. Då skulle vi SMIL:are blandas med övriga studenter på Handelshögskolan och genomföra grupparbeten med fokus på hållbarhetsfrågor. Vi var självklart värdefulla resurser dessa dagar och det var kul att få prata hållbarhetsutmaningar med andra studenter som till vardags fokuserade på andra frågor. Det blev också tydligt hur mycket vi redan kunde under tiden på universiteten, om vi jämförde med de övriga studenterna.

Vad handlar hållbarhet om för dig?
– Hållbarhet för mig handlar om att alla kan leva ett gott liv, av och med naturen, utan att äventyra framtida generationers möjlighet att göra detsamma. Vi överutnyttjar då inte de naturtillgångar som finns, vare sig på kort eller lång sikt. Samhällets resurser är fördelade på ett rättvist och jämlikt sätt och människorna i våra samhällen inkluderas i beslut som gör att våra samhällen går i, och behåller, en sådan riktning. Under utbildningen fostrades vi i mantrat “hållbarheten vilar på tre ben: Ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet”. Jag tänker att det är ett annat sätt att formulera det jag beskriver ovan.

Har du nåt tips eller råd till den som funderar på att läsa SMIL eller arbeta med hållbarhet? 
– Genom att läsa SMIL får du en bra grund att stå på och du tillskansar dig kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. Använd termin fem till att göra praktik på en plats som du ser som din framtida arbetsplats. Och skriv gärna uppsatserna på teman som kan vara till hjälp för en framtida arbetsplats. I den bästa av världar skriver du uppsatserna tillsammans med dem. Jag tror att det bidrog mycket till att jag till slut blev anställd på Naturvårdsverket.  

Finns det något annat du skulle vilja lyfta fram?
– Inför att jag började läsa på universitet sa många att jag var tvungen att läsa en master om jag skulle vilja få ett bra jobb med en bra lön. Jag fick också höra att jag var tvungen att jobba i en kommun i tio år, sedan ytterligare tio år på Länsstyrelsen, innan jag eventuellt skulle kunna bli anställd på en myndighet som Naturvårdsverket. Men jag klarade mig fint på mina dubbla kandidatexamena, vi får ju en fil. kand inom samhällsvetenskap och en inom naturvetenskap, och landade mitt jobb hos min drömarbetsgivare direkt efter avslutade studier! 

– Jag tror också att det är en bra idé att på något sätt skaffa sig arbetslivserfarenhet under studietiden. Sustainergies och Holo House är två exempel på organisationer som matchar studenter med arbetsgivare. Jag använde mig av dem för både uppsatsskrivning och extrajobb!