Vojtech Capek: Korsettbehandling vid adolescent idiopatisk skolios AIS kan individualiseras
Det övergripande syftet med Vojtech Capeks avhandling är att bidra till ökad kunskap som kan möjliggöra en mer individualiserad och ändamålsenlig behandlingsstrategi för unga med AIS. Resultaten belyser det komplexa samspelet mellan patientrelaterade faktorer som påverkar såväl risken för skoliosförsämring som behandlingsresultat.
VOJTECH CAPEK
Disputation: 29 maj 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Individualizing brace treatment for adolescent idiopathic scoliosis: Skeletal maturity, bracing strategies and prognostic modeling
Ämnesområde: Ortopedi
Sahlgrenska akademin: Institutionen för kliniska vetenskaper
Adolescent idiopatisk skolios (AIS) är en ryggdeformitet som drabbar ungefär ett av trettio annars friska barn. Omkring en tiondel behöver behandlas med en plastkorsett för att förhindra att skoliosen försämras under tillväxten. Korsetten är oftast avsedd att bäras under större delen av dygnet under flera år, vilket kan innebära en betydande börda och påfrestning för individen.
– En stor skolios behöver oftast senare opereras med korrektion och steloperation av flera kotor. Men en välfungerande korsettbehandling kan bromsa skoliosutveckling, och är av största vikt, säger Vojtech Capek, överläkare på rygg- och tumörsektion vid Ortopedklinik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Heltidskorsett eller Nattkorsett
– I första delen av avhandlingen har vi jämfört behandlingseffekt av de två vanligaste korsetterna i Sverige: Boston fulltidskorsett och Providence nattkorsett.
Nattkorsettbehandling har utvecklats i syfte att minska belastningen av en heltidskorsett under uppväxttiden, förhoppningen har varit att uppnå lika korrektion av skoliosen enbart under nattetid. I vilken utsträckning denna behandlingsform kan ersätta heltidsbehandling, eller vilka patientgrupper som kan ha särskild nytta av nattkorsett, är dock otillräckligt studerat.
– Forskningsresultaten i avhandlingen visade nu att behandling med heltidskorsett är mer effektiv än nattkorsett för patienter med AIS. Nattkorsett kan dock fortfarande vara ett lämpligt behandlingsalternativ för patienter med mer avancerad mognad, särskilt vid ländryggsskolios.
– Till sist skapade vi en webbaserad kalkylator som kan hjälpa läkare att välja mellan natt- och fulltidsbehandling hos ett barn med unik riskprofil.
Skelettålder – en viktig faktor för behandlingsresultaten
Andra delen av avhandlingen fokuserade på skelettålder, en faktor med stort inflytande på behandlingsresultaten.
– Vi utvecklade en ny klassifikation för skelettålder – Pelvic Maturity Indicators (PMI) – som utökar en äldre klassifikation av bäckenröntgenbild och jämförde den med en klassifikation baserad på handskelettröntgen.
Resultaten visar att PMI erbjuder bättre möjlighet att bedöma barnets biologiska ålder i tidigare stadier än den äldre klassifikationen. Dessutom fann de bra överensstämmelse med handskelettröntgen, vilket har betydelse för såväl framtida forskning som klinisk praxis.
– Även nattkorsettskalkylator, som grundas på prediktionsanalys, kommer förhoppningsvis kunna bidra till en mer träffsäker identifiering av vilka barn som är lämpliga för behandling med natt- respektive fulltidskorsett.
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Hela forskningen har varit väldigt givande, inte minst eftersom dessa frågor ofta ställs i vår kliniska vardag. Glädjande nog kan vi nu besvara åtminstone några av frågorna och bättre nyansera korsettbehandlingen, vilket i slutändan kan innebära mindre belastning för barnen, säger Vojtech Capek och fortsätter:
– Den nästan magiska upplevelsen när nya resultat träder fram ur dimman är svår att beskriva. Men en utmaning var att utveckla en ny klassifikation – ett arbete som kräver ovanlig, och samtidigt mycket utmanande metodik.
Text: Susanne Lj Westergren