Länkstig

Vibrationer och hälsa

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektets storlek
4 095 000 kr
Projekttid
2023 - 2026
Projektägare
Institutionen för medicin

Kort beskrivning

Inom ett AFA-stött projekt utreds risken för vibrationsskador hos tandläkare, tandhygienister och tandtekniker. Tandvårdsanställda är exponerade för högfrekvent vibrationsexponering utan slag. Det är av stort värde att kunna utvärdera risken för vibrationsskador vid högfrekvent exponering utan slag i jämförelse med tidigare undersökta grupper som exponeras för högfrekvent exponering med slag. Genom konstruktionsförbättringar och tillverkning av nya avvibrerade verktyg finns stora möjligheter att kraftigt kunna minska vibrationsexponeringen i arbetslivet och dess följdverkningar i form av vibrationsskador. Projektet är även av stort värde för den kliniska utredningen av individer med vibrationsrelaterade besvär som vita fingrar och distal neuropati i händerna.

Projektidé, syfte, bakgrund, relation till övrig FoU inom området

Projektets syfte är att utreda risken för utveckling av kärl- och nervskador vid exponering förför hand-armvibrationer inom tandvården.

En hög förekomst av kärl- och nervrelaterade besvär har rapporteras bland tandvårdspersonal vid exponering för hand-armvibrationer  trots att exponeringen ligger klart under Arbetsmiljöverkets insatsvärde på 2,5 m/s2. [1-5] Med dagens mät- och utvärderingsstandard för hand-armvibrationer (ISO 5349-1) viktar man kraftigt ner höga frekvenser och den uppmätta vibrationsnivån från dessa verktyg blir därför mycket låg. Vibrationer över 1250 Hz, vilket motsvarar 75 000 varv per minut, räknas inte med alls.

Vanliga vibrationsorsakade symtom utgörs av kärlskador (sekundär Mb Raynaud, synonym vita fingrar) och nervrelaterade besvär, exempelvis domningar, stickningar, nedsatt handkraft och ökad fumlighet [6-9]. Vibrationsskador är i många fall irreversibla och kan leda till stora fysiska och psykiska besvär och handikapp. Även små försämringar av känselförmåga och finmotorik kan få allvarliga konsekvenser och medföra försämrad kvalitet vid precisionsarbeten inom tandvården, något som i slutändan drabbar patienten. Resultat från vetenskapliga studier antyder att kvinnor kan ha en högre känslighet och en sämre prognos än män vid likvärdig vibrationsexponering [10].

Det finns stora kunskapsluckor när det gäller risken att utveckla kärl- och nervsymtom vid exponering för högfrekventa hand-armvibrationer. Möjligheten att utvärdera risken för nervrelaterade besvär saknas i nuvarande mät- och utvärderingsstandard som enbart omfattar risken för kärlskador (vita fingrar). Vibrationsskador är idag totalt sett den vanligaste orsaken (36 %) till en godkänd arbetssjukdom hos män i Sverige, hos kvinnor är andelen 5 %.

Projektets idé är att klarlägga risken för utveckling av kärl- och nervrelaterade vibrationsskador hos tandvårdspersonal med hjälp av nyutvecklad mätteknik som möjliggör mätningar av vibrationer med betydligt högre frekvens än vad som tidigare varit praktiskt möjligt i kombination med högkvalitativa medicinska undersökningar riktade mot vibrationsorsakade kärl- och nervskador. 
  

Primära frågeställningar:

  • Kan den högfrekventa vibrationsexponeringen förklara förekomsten av kärl- och nervskador inom tandvården?
  • Föreligger skillnader mellan tandläkare, tandhygienister och tandtekniker när det gäller förekomst av kärl- och nervrelaterade vibrationsskador?
  • Föreligger skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utvecklingen av kärl- och nervrelaterade vibrationsskador?

Relevans

Resultaten kommer att möjliggöra en korrekt bedömning av risken för utveckling av kärl- och nervskador hos tandvårdspersonal som exponeras för hand-armvibrationer. Resultaten från den planerade undersökningen kommer att ge arbetsgivare och företagshälsovård möjlighet att i tid utföra en rättvisande riskbedömning som sedan kan ligga till grund för adekvata preventiva åtgärder. Projektets resultat kan också komma att underlätta framtagandet av ett annex till nuvarande mät- och utvärderingsstandard för hand-armvibrationer (ISO 5349-1) så att denna innefattar bedömning av risken för kärl- och nervskador vid exponering för högfrekventa vibrationer.

Genomförande

I en tvärsnittsstudie avser vi att samla in data från tre yrkesgrupper inom tandvården (tandläkare, tandhygienister och tandtekniker) som exponeras för högfrekventa hand-armvibrationer. 

  • Tandtekniker (30 kvinnor och 30 män)
    Använder huvudsakligen fil- och slipmaskiner med mycket hög rotationshastighet. Utför arbeten i guld och porslin, gör tandställningar och tandbryggor som fästs med titanskruvar i tandbenet (implantat) samt tar fram proteser.
  • Tandhygienister (30 kvinnor)
    Använder huvudsakligen ultraljudsutrustning och filar/slipmaskiner med mycket hög rotationshastighet. Vid depurationen (mekanisk rengöring) används ultraljud som via vibrerande rörelser och nedkylning med vattenstrålar avlägsnar tandsten och bakteriebeläggning. Borrning i tänder sker ej. Då ca 96 % av leg. tandhygienister är kvinnor bedömer vi att det inte kommer att vara praktiskt möjligt att rekrytera tillräckligt många män för att genusaspekten ska kunna belysas i denna grupp.
  • Tandläkare (30 kvinnor och 30 män)
    Använder huvudsakligen high speed-borrar med mycket hög rotationshastighet. I mindre utsträckning används även borrar med lägre rotationshastighet.

Medicinsk undersökning

Den medicinska undersökningen innefattar screeningformulär (vibrationsrelaterade symtom), frågeformulär (frågor om yrke, sjukhistoria, exponering, tobak, alkohol, läkemedel och tidigare sjukdomar), statusundersökning och neurofysiologiska tester (känslighet för tryck och beröring, smärtkänslighet, diskriminativ känsel, känslighet för kallt och varmt, vibrationskänslighet samt handgreppsstyrka) [10,12]. En standardiserad klinisk undersökning av nacke, skuldror, underarmar och händer utförs enligt det s.k. MEBA-protokollet (Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete) [13,14].

Exponeringsbedömning

Vibrationsexponeringen för respektive verktyg uppskattas dels med hjälp av ett frågeformulär som anpassas för att respektive studiegrupp lätt ska kunna relatera till sin arbetsplats, dels genom mätningar och observationer på plats. Frågeformuläret innehåller frågor om arbetsuppgifter, typ av verktyg, självskattade exponeringstider och exponering för höger respektive vänster hand. Arbetsuppgifterna i frågeformuläret avser det senaste året, men innehåller också övergripande frågor om tidigare yrkesexponering för vibrationer och eventuell fritidsexponering.

Vibrationsmätningar görs med ett nyutvecklat mätsystem, framtaget av RISE (Research Institutes of Sweden), som möjliggör mätning av vibrationer med betydligt högre frekvens än vad som omfattas av dagens ISO-standard. I mätsystemet används givare med MEMS-teknik (Mikro-ElektroMekaniska System) som möjliggör robust mätning av vibrationer upp till cirka 30 kHz.

Vibrationsexponeringen uppskattas genom att kombinera information från deltagarnas frågeformulär, uppmätt vibrationsnivå tillsammans med vibrationernas frekvensinnehåll, observerad exponeringstid, typ av verktyg och loggade data om arbetsuppgifter. Datasammanställning, analys och utvärdering utförs i MATLAB.

Etiska överväganden
En sedvanlig etikprövning har gjorts.

Förväntade resultat

Projektets resultat kommer att klarlägga om andelen högfrekvent vibrationsexponering kan förklara förekomsten av kärl- och nervrelaterade vibrationsskador inom tandvården.

Projektets resultat kommer att klargöra om det finns skillnader i besvärsförekomst mellan tandläkare, tandhygienister och tandtekniker när det gäller utvecklingen av kärl- och nervrelaterade vibrationsskador.

Projektets resultat kommer att klargöra om det finns skillnader i besvärsförekomst mellan män och kvinnor inom tandvården när det gäller utvecklingen av kärl- och nervrelaterade vibrationsskador.

Nyttiggörande och spridning

  1. Via seminarier/webbinarier som kommer att anordnas tillsammans med arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer som Sveriges Tandläkarförbund, Tjänstetandläkarna, Sveriges Tandteknikerförbund, Vision och Sveriges Tandhygienistförening.
  2. Artiklar i fackpress inom teknik- och arbetsmiljöområdet
  3. Vetenskapliga artiklar i relevanta tidskrifter, såväl internationellt som nationellt.
  4. Kommunikation med och överförande av information till den internationella standardiseringskommittén ISO/TC108/SC4/WG3 – Hand-Arm Vibration
  5. Presentationer vid internationella och svenska konferenser
  6. Via nätverket NollVibCentrum där ett 40-tal medlemmar ingår.