Sravani Devarakonda - Kostens betydelse för tarmhälsan efter strålbehandling mot bäckenområdet

Länk direkt till avhandlingen

Kostens betydelse för tarmhälsan efter strålbehandling mot bäckenområdet

Många av de som överlever en cancer i bäckenområdet kämpar efteråt med livslånga symtom på grund av den strålbehandling de fått mot nedre delen av buken. Det kan vara påfrestande problem, som att behöva leva med en ständig rädsla för att läcka avföring och ett behov av att alltid ha en toalett inom räckhåll. Besvären ökar risken för förtidspensionering och stigmat kring symptomen kan leda till social isolering.

Bild

Symptomen orsakas av att strålningen, förutom att slå ut livshotande cancerceller, även kan ge upphov till skador på tarmvävnaden. Men få studier har genomförts för att förstå de skademekanismer som resulterar i långvariga och ibland kroniska symptom.

– I mitt doktorandprojekt har jag arbetat med att förstå de långvariga sjukdomsmekanismer som kan uppstå i tarmen efter strålbehandling mot bäckenområdet, och om kosten under och efter strålbehandlingen kan påverka dessa mekanismer. Målet har varit att förstå dessa mekanismer, både på cellulär och molekylär nivå, säger Sravani Devarakonda, molekylärbiolog och anställd doktorand och projektassistent inom ämnet onkologi vid institutionen för kliniska vetenskaper.

För att besvara hypoteser i sin avhandling har hon använt sig av biopsier på tarmvävnad från canceröverlevare, frågeformulär om tarmhälsa och en musmodell.

Miljoner canceröverlevare lider av nedsatt tarmhälsa
Med mer effektiv cancerbehandling och längre förväntad livslängd finns det idag miljontals strålbehandlade canceröverlevare världen över med kroniskt nedsatt tarmhälsa. Ändå har förvånansvärt få studier utförts på de sjukdomsmekanismer som ligger bakom de långvariga besvären.

– Jag valde detta forskningsfält för att det berör en stor patientgrupp som lider av problem som är okända för många, även inom vården, och som kan vara mycket stigmatiserande och begränsande för den drabbade. Genom mitt arbete hoppas jag kunna belysa dessa problem och tillföra ny kunskap som i förlängningen kan ge möjlighet till fullt återställd hälsa hos den som överlevt en bäckencancer med hjälp av strålbehandling. 

Tecken på kronisk, låggradig inflammation i bestrålad tarmslemhinna
Tarmslemhinnan har många viktiga funktioner och påverkar kroppens hälsa och tillfrisknande mer än man tidigare förstått. Tarmslemhinnans yta täcks av mukus (slem), som fungerar som en barriär mellan mikroorganismer i avföringen och tarmslemhinnan. Skador på tarmslemhinnan och mukusbarriären påverkar inte bara tarmen lokalt utan hela kroppen och dess immunförsvar.

Bildtext ovan illustration: En intakt tarmslemhinna med två lager av skyddande mukusbarriär (vänster, ljusbrunt och mörkbrunt lager). Försämrad mukusbarriär tillåter bakterier (gröna och röda stavar) att penetrera tarmslemhinnan, vilket stimulerar immunförsvaret (höger). Immunförsvaret illustreras av ljusgrå taggiga celler (makrofager) och runda lila celler (neutrofiler).

Under sitt avhandlingsarbete hittade hon tecken på en kronisk, låggradig inflammation i den bestrålade tarmslemhinnan hos canceröverlevare och i en musmodell.

– Vi fann ett försämrat slemskydd i tarmen mot bakterier, och indikationer på att inflammationen kan vara orsakad av att bakterier från lumen, det vill säga tarmens hålrum, tränger in i tarmväggen.

Intag av kostfibrer minskade tecken på inflammation och förhindrade bakterieinfiltration
I musmodellen fann hon att bakterieinfiltrationen efter strålning påverkades stort av förekomsten av kostfibrer i dieten. Intag av föda med kostfibrer blockerade den bakterieinfiltration som sågs efter strålning på en fiberfri kost, och dämpade tecknen på inflammation, troligtvis genom att stärka mukusbarriären.

– Vi vet dock inte om kostfiber skulle ge samma effekt hos människor som strålats mot en cancer i bäckenområdet, och om detta skulle dämpa besvären de lider av, men en pågående studie på detta genomförs just nu av nära forskarkollegor på Sahlgrenska Akademin.

Fynden kan komma att få betydelse för utvecklingen av framtida strategier för att bevara eller förbättra tarmhälsan efter strålbehandling mot bäckenområdet, utan att minska strålbehandlingens effektivitet mot cancer.

Omslagsillustration:
Bilder av tarmbiopsier där bakteriestora fluorescerande röda partiklar tillförts på epitelytan, sex år efter strålning mot bäckenområdet, tagna med avancerat mikroskop. Biopsier togs vid 25 cm och 5 cm från analöppningen. Partiklarna syns i rött, epitelytan i grått. Slemlagren är inte synliga utan representeras av det genomskinliga utrymmet mellan partiklarna och epitelytan. Med tillstånd av Dr George Birchenough.

Text: Susanne Lj Westergren