Preventiv allmänmedicin - Bledar Daka
Kort beskrivning
Forskargruppen Preventiv allmänmedicin undersöker hur man kan förebygga kardiometabola sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och leverförfettning i primärvården. Vi studerar både biologiska och psykologiska riskfaktorer, inklusive könshormoner, kärlelasticitet, glukoskontroll, livsstil och intern health locus of control. Forskningen är baserad på stora befolkningsstudier och kliniska projekt, med målet att utveckla nya strategier och verktyg som direkt kan tillämpas i vården för att förbättra patienters hälsa. Forskargruppen leds av professor i allmänmedicin Bledar Daka. Seniora forskare i gruppen är professor Ulf Lindblad, docent Margareta Hellgren och post doc Kristin Ottarsdottir.
Syfte
Forskargruppen Preventiv allmänmedicin har som övergripande mål att förbättra prevention och tidig behandling av kardiometabola sjukdomar – som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och leverförfettning – inom primärvården. Vi strävar efter att identifiera både biologiska och psykologiska riskfaktorer och utveckla nya strategier för hur dessa faktorer kan upptäckas och påverkas tidigt i sjukdomsförloppet. Forskningen är förankrad i primärvårdens verklighet och syftar till att omsätta vetenskapliga framsteg till konkret klinisk nytta för patienter.
Aktuella frågeställningar
Forskningen bedrivs inom flera integrerade teman:
Typ 2-diabetes i primärvården
I den VR-finansierade randomiserade studien "Change-diab" undersöker vi om sex månaders användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) förbättrar glukoskontroll och om effekten kvarstår efter 50 och 70 veckor. Utöver blodsockerdata studeras även förändringar i vikt, blodtryck, livskvalitet och patientnöjdhet (Daka et al., 2023).
Psykologiska faktorer och kardiometabol hälsa
Vi har visat att intern health locus of control (IHLC) – uppfattningen att individen själv kan påverka sin hälsa – är kopplad till bättre insulinkänslighet. Studier har också visat att stress och låg IHLC kan vara oberoende riskfaktorer för utveckling av insulinresistens, vilket pekar på vikten av psykologiska faktorer i prevention av diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Kärlelasticitet och endotelin-1
I våra kohortstudier har vi visat att nivåer av endotelin-1, ett peptidhormon som påverkar kärltonus, är associerade med framtida risk för kranskärlssjukdom, särskilt hos kvinnor. Minskad kärlelasticitet i kombination med höga nivåer av endotelin-1 kan fungera som en tidig markör för vaskulär åldrande.
Könshormoner och kardiometabol hälsa
Vi har publicerat flera studier om sambanden mellan könshormoner, kroppssammansättning och kardiovaskulär risk. Lågt SHBG (sex hormone-binding globulin) är associerat med högre blodtryck, och nivåer av testosteron och östrogen påverkar risken för stroke och hjärtinfarkt. Vi har även visat att muskelmassa hos kvinnor korrelerar med könshormonnivåer och påverkar kardiovaskulär risk.
Alkoholkonsumtion och kardiometabol risk
I en tidigare publicerad studie i BMJ Open visade vi att självrapporterad alkoholkonsumtion är kopplad till diastolisk dysfunktion (Daka et al., BMJ Open 2016). I ett pågående projekt undersöker vi nu om PEth (fosfatidyletanol), korrelerar med både självrapporterat intag och kardiometabol riskprofil. Detta kan ge ett mer objektivt mått för alkoholens roll i prevention.
Livsstilsfaktorer och leverförfettning
Vi arbetar med att kartlägga hur kost, fysisk aktivitet och alkoholintag påverkar utvecklingen av icke-alkoholrelaterad fettlever, med särskilt fokus på kopplingar till andra kardiometabola riskfaktorer.