Niclas Carlberg: Blodtrycksbehandling är viktigt vid havandeskapsförgiftning

Bild

NICLAS CARLBERG
Disputation: 11 december 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Dynamic cerebral autoregulation and endothelial dysfunction in preeclampsia
Ämnesområde: Obstetrik och gynekologi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Preeklampsi, även kallat havandeskapsförgiftning*, är en sjukdom som kan drabba gravida. Ofta ger den inga symtom utan upptäcks vid en rutinkontroll* hos barnmorskan. I vissa fall kan sjukdomen förvärras och vara livshotande. Globalt sett dör över 40 000 kvinnor varje år på grund av preklampsi. 

Hur organen i kroppen påverkas vid preeklamsi är till stora delar oklart. Eklampsi är en allvarlig form av preeklampsi med påverkan på hjärnan som ger kramper. 

– Det saknas idag verktyg för att förutsäga vilka kvinnor som kommer att utveckla svår sjukdom. Det behövs tillförlitliga verktyg för att förebygga och kunna ta hand om personer med preeklampsi på bästa sätt, säger Niclas Carlberg, överläkare i anestesi och intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Niclas Carlberg träffar i sitt arbete gravida som blivit inlagda på sjukhus för preeklampsi, både på kvinnoklinikens operationsenheter och på förlossningen. 

Hjärnans förmåga att reglera blodtrycket

– Vi har undersökt de gravida med hjälp av en form av ultraljud, så kallad transkraniell doppler, som mäter blodflödets hastighet och riktning i hjärnans stora artärer. Undersökningen görs för att mäta hjärnans autoreglering*, det vill säga hjärnans förmåga att upprätthålla ett stabilt blodflöde, trots variationer i blodtrycket. 

Illustration från avhandlingen: Hjärnans förmåga till autoreglering av blodflödet kan uppskattas med en matematisk analys av blodhastigheten i hjärnan, mätt med transkraniell doppler, och kontinuerlig blodtrycksmätning.

Även blodprover togs för att analysera* hur proteiner och sockermolekyler på insidan av blodkärlen påverkas av sjukdomen och för att undersöka om koncentrationen i blodet av dessa ämnen kan förutsäga vilka kvinnor som kommer att utveckla svår sjukdom.

Kvinnorna som deltagit i forskningen har dels undersökts när de var gravida, dels ett år efter förlossningen. De har antingen haft en graviditet med normalt blodtryck eller högt blodtryck och utvecklat preeklamsi och eklampsi. 
 

Illustration från avhandlingen: Endotelcellerna och glykokalyx kan ses på insidan av blodkärlet. Dessa strukturer skadas vid preeklampsi. Man har mätt glykokalyxnedbrytningsprodukter i blodet hos personer med preeklampsi. Illustratör Lisa Karlsson Vukovich.

Det är svårt att förutsäga komplikationer

– Inga av de blodprover vi tog var tillräckligt tillförlitliga för att förutsäga vilka kvinnor, med diagnostiserad preeklampsi, som skulle drabbas av organdysfunktion och svår sjukdom.

Undersökningarna med transkraniell doppler visade att hjärnans autoreglering försämras av preeklampsi och ännu mer vid eklampsi. Detta understryker verkligen vikten av att vara noga med blodtrycksbehandling vid preeklampsi och eklampsi. 

– Ett år efter förlossningen såg vi att försämringen av hjärnans autoreglering hade normaliserats. Alltså beror sjukdomar i hjärnan, som kvinnor med preeklampsi kan drabbas av senare i livet, inte på en bestående nedsättning av hjärnans autoreglering. 

Roligt att möta nyfikenheten kring forskningen

Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Jag har träffat och samarbetat med många intressanta forskare och knutit flera internationella kontakter. Det har varit roligt att få fördjupa mina kunskaper i ett komplicerat ämne och det är väldigt skönt att känna trygghet när jag behandlar patienter med preeklampsi. Det har varit roligt att möta nyfikenheten från kollegor som undrar vad jag håller på med. Att ro iland ett stort projekt innebär nog alltid oväntade svårigheter och problem som kan kännas frustrerande.

Text: Susanne Lj Westergren