Metaller och hälsa
Kort beskrivning
Vår forskning fokuserar på exponering för metaller i den allmänna befolkningen (särskilt kadmium, bly, mangan och kvicksilver) samt hos yrkesmässigt exponerade arbetstagare (framför allt kobolt, nickel, mangan och litium) och deras samband med olika hälsoeffekter.
Hjärt–kärlsjukdom
Vi samarbetar inom flera befolkningsbaserade kohortstudier, bland annat Malmö Kost Cancer-studien (professor Gunnar Engström), SCAPIS-studien (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study, professor Göran Bergström) och VIPVIZA-studien (professor Ulf Näslund och forskare Maria Wennberg). I dessa studier undersöker vi sambanden mellan exponering för bly och kadmium och risken för hjärt–kärlsjukdom, särskilt ateroskleros.
Njurfunktion
I Malmö Kost Cancer-studien, SCAPIS-studien (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) och bland njurdonatorer undersöker vi om låggradig exponering för bly och kadmium i den allmänna befolkningen är kopplad till nedsatt njurfunktion, förekomst av histopatologiska förändringar samt kronisk njursjukdom.
Skelett
Effekterna av låggradig kadmiumexponering på skelettet har undersökts hos friska njurdonatorer. I en kohort av äldre män (MrOS Sweden) har vi studerat kadmiums påverkan på benstruktur, benmineraltäthet och frakturrisk i samarbete med Dan Mellström och Mattias Lorentzon vid Sahlgrenska akademin samt Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet (Thomas Lundh). Vi har även analyserat samband mellan blodkadmium och frakturrisk hos aldrig-rökare i Malmö Kost Cancer-studien.
Kognitiv funktion och demens
Vi undersöker hur exponering för kadmium och bly påverkar kognitiv funktion i Malmö Kost Cancer-studien och i Silver-MONICA, och använder oss av såväl validerade demens fall som biomarkörer i forskningen.
Barnhälsa
Vi samarbetar med forskare vid Universitetet i Valencia och forskningsinstitutet FISABIO (seniorforskare Sabrina Llop, med flera) i Spanien, i studier om exponering för arsenik och kadmium och deras hälsoeffekter tidigt i livet inom mor–barn-kohorten INMA (INfancia y Medio Ambiente).
Njurdonatorer
Vi har analyserat halter av tungmetaller (kadmium, kvicksilver och bly) i njure, blod och urin hos levande njurdonatorer. Utöver effekterna på njurfunktionen har vi undersökt betydelsen av olika exponeringskällor för dessa metaller samt relationen mellan halterna i njure, blod och urin för kadmium och kvicksilver.
Biobank
Vi har etablerat en biobank för studier av dygnsvariation och variabilitet i olika biomarkörer (se avsnittet om Biomarkörer). I samarbete med STAMI i Norge (Dag Ellingsen) analyserar vi 23 olika grundämnen. I ett annat projekt, tillsammans med institutionen för nutrition vid Sahlgrenska akademin (Helena Filipsson Nyström), har vi undersökt jod. Pågående studier omfattar även kobolt, litium och nickel. Dessutom används biobanksprover för att analysera nivåer av 8OHdG i urin i samarbete med Marcus Cooke, University of South Florida.
Studier om yrkesexponering och hälsa
Batteribranschen och metallexponering
I ett pågående projekt studeras yrkesexponering för metaller vid tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier för elfordon. Vi fokuserar främst på metallerna kobolt, nickel, litium och mangan. Exponeringen kartläggs genom mätningar i luft, på hud, och i biologiska prover. Hälsoeffekter i lungor, sköldkörtel, njurar och hud undersöks.
För mer information kontakta Florencia Harari (läkare, docent), Erik Rosengren (läkare, doktorand), Sandra Johannesson (yrkeshygieniker, doktor). Projekten finansieras av FORTE och AfA försäkring. I projektet samarbetar vi med IVL Svenska miljöinstitutet.
Mer information:
- Arbetsmiljö vid tillverkning av litiumjonbatterier
- Storskalig tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier
- Undersökning av metaller på huden vid återvinning av litiumjonbatterier
I ett annat projekt i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, undersöker vi toxiciteten av olika kemikalier som används vid batteriåtervinning. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Svetsare och exponering för mangan
I ett pågående forskningsprojekt undersöks hur olika svetsmetoder påverkar upptaget och ackumulering av mangan i hjärnan samt effekter på neuropsykologiska funktioner. Projektet bedrivs i samarbete med Stockholms universitet (projektledare Göran Lidén), Arbets- och miljömedicin samt MR-fysik vid Universitetssjukhuset i Örebro, samt CMIV (Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering) vid Linköpings universitet.
Forskare
- Pernilla Almerud (Extern länk)
- Lars Barregård (Extern länk)
- Gerd Sällsten (Extern länk)
- Florencia Harari (Extern länk)
- Eva M Andersson (Extern länk)
- Björn Fagerberg (Extern länk)
- Sandra Johannesson (Extern länk)
- Erik Rosengren (Extern länk)
- Maria Wallin (Extern länk)
- Gunilla Wastensson (Extern länk)