Martin Österbrand: När puberteten startar i otakt med livet

Bild

MARTIN ÖSTERBRAND
Disputation: 3 december 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Pubertal disorders. Clinical and epidemiological aspects of premature thelarche and evaluation of testosterone treatment in boys with delayed puberty 
Ämnesområde: Pediatrik
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Martin Österbrands avhandling berör 2 områden inom pediatriken, dels ett om flickor med mycket tidiga pubertetstecken (ålder 9 - 48 månader). Dels ett om pojkar med sen pubertet som behöver behandlas med testosteron för att påskynda puberteten och därigenom öka livskvalitén.

Små flickor och tidiga pubertetstecken 

Tidig bröstutveckling innan pubertet kallas prematur thelarke och är vanligt under de första sex månaderna, då flickor har en så kallad minipubertet. Därefter brukar bröstutvecklingen avklinga. Hos en del flickor kvarstår dock eller tillkommer bröstutveckling senare efter minipuberteten vilket ofta leder till läkarbesök. Orsaken är vanligtvis godartad men ibland kan det vara början på tidig pubertet, som kan behandlas med pubertets-bromsande läkemedel.

– Små flickor med tidig bröstutveckling, innan ordinarie pubertet är ett relativt outforskat område. Hos föräldrar, som märker detta hos sitt lilla barn i 1–2-årsåldern, skapas ofta oro vilket göra att flickan i många fall remitteras till sjukhus för utredning, säger Martin Österbrand, barnläkare på barnkliniken NÄL, Trollhättan och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper avdelningen för pediatrik.

Huvudsyftet med studierna om prematur thelarke var att undersöka östrogennivåer vid 9-48 månaders ålder, detta eftersom östrogen startar flickors normala pubertet. Ett annat syfte var att få en uppfattning om hur vanligt det är med prematur thelarke vid 18 månaders ålder.

–  Ett viktigt fokus var att finna en övre gräns för östrogenvärden vid bröstutveckling utan fortsatt pubertet. 

Resultaten visade att flickorna med tecken på tidig pubertet hade mätbara östrogennivåer jämförbara med begynnande normal pubertet. Förekomsten av bröstutveckling vid 18 månaders ålder var dock låg, bara 1,6 per 1000 flickor, varav 1 per 1000 flickor fick remiss till barnklinik för fortsatt utredning.
 

Pojkar med sen pubertet

– Ett annat angeläget område var att utvärdera pojkar med sen pubertet och långsamt pubertetstempo, både medicinskt och i relation till livskvalitén. Eftersom traditionell behandling med Tesosteron-enantate inte längre går att skriva ut på recept utan enbart på licens, kändes studien viktig. Testosteron-undecanoat som används till vuxna patienter är inte är utprovad på barn.   

Om pojkarna har en testikelvolym ≤ 4 ml vid 14 års ålder, kan pojkarna få ersättningsbehandling med testosteron för att påskynda puberteten. Behandlingen har traditionellt givits med Testosteron-enantate 75mg/månad. I studien jämfördes Testoseron-enathate med Testosteron-undecanoat.

Pojkarna med sen pubertet uppger ofta att dom mår dåligt och har låg självkänsla. Vanligtvis är pojkarna angelägna om att få en snar behandling. Att då enbart utvärdera den medicinska behandlingen, med till exempel längdtillväxt och pubertet, är inte tillräckligt. Detta eftersom behandling i första hand är till för att öka livskvalitén. 

Två små studier har tidigare undersökt livskvalitet och testosteronbehandling under puberteten. Nu jämfördes två testosteronberedningar i en randomiserad studie, det vill säga att man lottades till två olika behandlingsspår, men där både testikelstorlek och mått på livskvalité mättes.

– Båda beredningarna gav fortsatt och snabbare pubertetsutveckling, och livskvalitén ökade för 2/4 livskvalitetsområden. Det är därför viktigt i framtiden att fortsätta följa livskvalitet som ett utfallsmått på lyckad behandling. PRIBS-studien* var enbart en liten studie, så det behövs större framtida studier.

Ett intressant fynd var att de flesta pojkar som remitterades redan hade en begynnande pubertet och kunde då inte vara med i studien.

Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?

– Det har varit givande att projektets resultat har haft direkt klinisk betydelse. Tillämpningen av flickornas östrogennivåer har använts vid bedömningen av insända östrogenprover till Tillväxtlaboratoriet, och ett flödesschema för bedömning av tidig bröstutveckling har skapats. Hos pojkarna med sen pubertet såg vi en ökning av livskvaliteten och den nyare testosteron medicineringen verkade inte fungera sämre. En utmaning har varit de långa studietiderna och att få finansiering till dem. 

Text: Susanne Lj Westergren