Omslagsillustrationen till avhandlingen illustrerar olika möjliga vårdvägar för personer med höft- och knäartros – från fysioterapeutisk bedömning och behandling till eventuell ledprotesoperation. Handen symboliserar också patienternas upplevelse av att vara i trygga händer genom vårdprocessen. Illustration: Pontus Andersson.
Syftet med Linnéa Gustavssons avhandling var att utvärdera fysioterapeut-ledd triage inom ortopedisk specialistvård för patienter med höft- och knäartros. Resultaten visar att fysioterapeutledd triage kan frigöra ortopedresurser och bidra till en mer effektiv specialistvård.
Bild
Linnéa Gustavsson, Fysioterapeut på Sportrehab Lindholmen i Göteborg. Hon är även registerhållare för Svenska artrostregistret samt doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Höft- och knäartros är vanligt och kan orsaka smärta, nedsatt funktion och sämre livskvalitet. Behandlingen är främst icke-kirurgisk. Vid svårare besvär kan ledprotes bli aktuell, men väntetiderna till specialistvård är ofta långa.
– Fysioterapeut-ledd triage har potential att effektivisera vården, men har inte tidigare utvärderats för denna patientgrupp. Därför ville vi undersöka den modell som används vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Linnéa Gustavsson, fysioterapeut på Sportrehab Lindholmen i Göteborg, samt doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper. Hon är även registerhållare för Svenska artrostregistret.
Modellen jämfördes med sedvanlig vård och omfattade upplevd vårdkvalitet, patientrapporterat hälsoutfall, överensstämmelse mellan fysioterapeuter och ortopeders bedömningar, samt faktorer kopplade till efterföljande protesoperation, resursanvändning, kostnadseffektivitet samt patienternas förväntningar och upplevelser.
Figur från avhandlingen som visar patientflödet från remiss och randomisering till fysioterapeut-ledd triagering eller sedvanlig ortopedbedömning, följt av beslut om kirurgi, uppföljning eller återremiss till primärvården.
Fysioterapeuter och ortopeder gjorde liknande bedömningar
Enligt Sahlgrenskas modell gör fysioterapeuten den första specialistbedömningen och avgör om patienten behöver proteskirurgi eller fortsatt behandling inom primärvården.
– Resultaten visade att fysioterapeuter och ortopeder oftast gjorde liknande bedömningar gällande val av behandling. Sammantaget tyder detta på att fysioterapeut-ledd triage och bedömning kan hjälpa fler patienter att snabbare hamna på rätt vårdnivå, minska behovet av ortopedbedömningar och är kostnads sparande jämfört med sedvanlig vård.
Modellen jämfördes med sedvanlig vård, och omfattade upplevd vårdkvalitet, patientrapporterat hälsoutfall, överensstämmelse mellan fysioterapeuter och ortopeders bedömningar. Även faktorer kopplade till efterföljande protesoperation, resursanvändning, kostnadseffektivitet samt patienternas förväntningar och upplevelser, undersöktes.
Figur från avhandlingen, som sammanfattar patienternas förväntningar och upplevelser av fysioterapeut-ledd triagering, med fokus på trygghet, delaktighet och förtroende samt områden som kan förbättras.
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Det mest givande har varit att få följa ett kliniskt problem från idé till resultat och att se hur forskningen kan bidra till konkret nytta i vården. Det har också varit väldigt roligt att få arbeta nära både handledare och personalen på mottagningen som använder arbetssättet i den kliniska vardagen. Mest utmanande har varit att hålla ihop projektets många delar och driva flera studier parallellt.