Bild
Omslagsillustrationen till avhandlingen illustrerar olika möjliga vårdvägar för personer med höft- och knäartros – från fysioterapeutisk bedömning och behandling
Omslagsillustrationen till avhandlingen illustrerar olika möjliga vårdvägar för personer med höft- och knäartros – från fysioterapeutisk bedömning och behandling till eventuell ledprotesoperation. Handen symboliserar också patienternas upplevelse av att vara i trygga händer genom vårdprocessen. Illustration: Pontus Andersson.
Länkstig

Linnéa Gustavsson: Rätt vårdnivå nås snabbare när fysioterapeuten gör första bedömning vid höft- och knäartros

Publicerad

Syftet med Linnéa Gustavssons avhandlingen var att utvärdera fysioterapeutledd triage inom ortopedisk specialistvård för patienter med höft- och knäartros. Resultaten visar att fysioterapeut-ledd triage kan frigöra ortopedresurser och bidra till en mer effektiv specialistvård.

Bild
Linnéa Gustavsson, Fysioterapeut på Sportrehab Lindholmen i Göteborg. Hon är även registerhållare för Svenska artrostregistret s
Linnéa Gustavsson, Fysioterapeut på Sportrehab Lindholmen i Göteborg. Hon är även registerhållare för Svenska artrostregistret samt doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

LINNÉA GUSTAVSSON
Disputation: 16 oktober 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: In safe hands? Physical therapist-led triage for hip and knee osteoarthritis: Comparisons of quality of care, patient reported outcomes, and cost-effectiveness
Ämnesområde: Ortopedi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Höft- och knäartros är vanligt och kan orsaka smärta, nedsatt funktion och sämre livskvalitet. Behandlingen är främst icke-kirurgisk, men vid svårare besvär kan ledprotes bli aktuell, men väntetiderna till specialistvård är ofta långa. 

– Fysioterapeut-ledd triage har potential att effektivisera vården, men har inte tidigare utvärderats för denna patientgrupp. Därför ville vi undersöka den modell som används vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Linnéa Gustavsson, Fysioterapeut på Sportrehab Lindholmen i Göteborg. Hon är även registerhållare för Svenska artrostregistret samt doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Modellen jämfördes med sedvanlig vård och omfattade upplevd vårdkvalitet, patientrapporterat hälsoutfall, överensstämmelse mellan 
fysioterapeuter och ortopeders bedömningar, samt faktorer kopplade till efterföljande protesoperation, resursanvändning, kostnadseffektivitet samt patienternas förväntningar och upplevelser.

Figur från avhandlingen som visar patientflödet från remiss och randomisering till fysioterapeut-ledd triagering eller sedvanlig
Figur från avhandlingen som visar patientflödet från remiss och randomisering till fysioterapeut-ledd triagering eller sedvanlig ortopedbedömning, följt av beslut om kirurgi, uppföljning eller återremiss till primärvården.

Fysioterapeuter och ortopeder gjorde liknande bedömningar

Enligt Sahlgrenskas modell gör fysioterapeuten den första specialistbedömningen och avgör om patienten behöver proteskirurgi eller fortsatt behandling inom primärvården. 

– Resultaten visade att fysioterapeuter och ortopeder oftast gjorde liknande bedömningar gällande val av behandling. Sammantaget tyder detta på att fysioterapeut-ledd triage och bedömning kan hjälpa fler patienter att snabbare hamna på rätt vårdnivå, minska behovet av 
ortopedbedömningar och är kostnads sparande jämfört med sedvanlig vård.

Modellen bör ses som en del av en bredare vårdkedja snarare än som en ersättning för ortopedisk kompetens, och förutsätter ett nära samarbete mellan fysioterapeuter och ortopeder samt god information och delaktighet för patienterna

Figur från avhandlingen sammanfattar patienternas förväntningar och upplevelser av fysioterapeut-ledd triagering, med fokus på t
Figur från avhandlingen sammanfattar patienternas förväntningar och upplevelser av fysioterapeut-ledd triagering, med fokus på trygghet, delaktighet och förtroende samt områden som kan förbättras.

Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?

– Det mest givande har varit att få följa ett kliniskt problem från idé till resultat och se hur forskningen kan bidra till konkret nytta i vården. Det har också varit väldigt roligt att få arbeta nära både handledare och personalen på mottagningen som använder arbetssättet i den kliniska vardagen. Mest utmanande har varit att hålla ihop projektets många delar och driva flera studier parallellt.

Text: Susanne Lj Westergren
 

Här nedanför kan du se figurerna lite bättre som pdf:er