Bild
Längdtillväxtkurvor på två pojkar med Silver–Russell syndrom, inritade i tillväxtdiagram från Wikland et al. 2002
Länkstig

Kjersti Kvernebo Sunnergren - Högre nivåer av könshormoner hos pojkar kan resultera i kortare vuxenlängd

Publicerad

Kjersti Kvernebo Sunnergren disputerade den 12 november på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom ämnet pediatrik

Titel på avhandlingen: Sex steroid secretion during childhood in males - with focus on prematurity, birth size, and growth patterns

Bild
Kjerstin Kvernebo Sunndergren
Kjersti Kvernebo Sunnergren, barnläkare och ansvarig överläkare för den barnendokrina verksamheten på Barnkliniken, Länssjukhuset, Ryhov i Jönköping
Foto: Ulf Lindberg

Länk direkt till avhandlingen

Högre nivåer av könshormoner hos pojkar kan resultera i kortare vuxenlängd

Tillväxtspurten under puberteten hos pojkar påverkas av könshormoner. Androgener (manliga könshormoner) som produceras i binjurarna och testiklarna kan omvandlas till det kvinnliga könshormonet östradiol som både bidrar till att öka tillväxthastigheten under puberteten men också till att sluta tillväxtzonerna och därmed avsluta längdtillväxten i slutet av puberteten. Så högre nivåer av könshormoner före pubertetsstart kan alltså leda till accelererad skelettmognad, kortare tillväxtspurt under puberteten och kortare vuxenlängd.  

Pojkars födelsevikt och tillväxtmönster verkar kunna relateras till utsöndring av könshormoner under barndomen. Högre nivåer av androgener från binjurarna och tidig ökning av både östradiol och androgener från testiklarna innebär risk för kortare vuxenlängd. Detta belyses i denna avhandling som undersöker sambandet mellan utsöndring av könshormoner hos pojkar och deras födelsevikt, tillväxtmönster och vuxenlängd.

– Idén till projektet kom genom kliniska observationer av att vissa pojkar med den ovanliga diagnosen Silver–Russell syndrom växer dåligt under puberteten, vilket bidrar till kortare vuxenlängd trots behandling med tillväxtstimulerande hormon. Syndromet karakteriseras också av uttalat låg födelsevikt, kortvuxenhet och ibland kroppsasymmetri med oliklånga ben, säger Kjersti Kvernebo Sunnergren, barnläkare och ansvarig överläkare för den barnendokrina verksamheten på Barnkliniken, Länssjukhuset, Ryhov i Jönköping.

Avhandlingen består av fyra delarbeten och i de två första undersöktes hur längdtillväxt, skelettmognad och vuxenlängd hos pojkar med Silver–Russell syndrom var relaterat till könshormonnivåer under barndom och pubertet.

Hos pojkarna med Silver–Russell syndrom var högre nivåer av östradiol samt både binjure- och testikelandrogener från 10 års ålder, innan pubertetstart, kopplat till kortare vuxenlängd. Ett annat viktigt fynd var att flera pojkar med Silver–Russell syndrom hade oväntat små testiklar som vuxna. Pubertetsutveckling bedöms genom skattning av testiklarnas storlek, men fyndet visar att testikelstorlek kan vara ett osäkert mått på pubertetsutveckling hos dessa pojkar. 

Hos för tidigt födda pojkar var lägre födelsevikt relaterat till högre nivåer av könshormoner

– Vi ville även undersöka om det fanns samband mellan tillväxt och könshormoner hos andra barn med låg födelsevikt. Så i det tredje och fjärde delarbetet, undersökte vi samband mellan könshormonnivåer från 5 till 10 års ålder och födelsedata samt tillväxtmönster i en större grupp av pojkar med låg födelsevikt till följd av att de fötts för tidigt.

– För tidigt födda pojkar med lägre födelsevikt hade högre nivåer av androgener från testiklarna redan vid 8 år och vid 10 års ålder hade de också högre nivåer av östradiol.

Nivån av androgener från binjurarna var relaterat till vikt och kroppssammansättning

Nivån av androgener från binjurarna var inte relaterat till födelsevikt, men till ökning av vikt och mängden bukfett. Androgener från binjuren steg med åldern, men ökningen var mest tydlig hos de med högst nivå redan vid 5 år.

Det finns ett klart samband

Resultaten i avhandlingen visar att det fanns ett klart samband mellan lägre födelsevikt och högre könshormonnivåer under barndomen hos för tidigt födda pojkar och att högre nivå av könshormoner hos pojkar med Silver–Russell syndrom var associerat till kortare vuxenlängd.

– Resultaten från min avhandling ökar förståelsen för de komplexa sambanden mellan tillväxt både före och efter födelsen, kroppssammansättning, könshormonutsöndring och vuxenlängd.

Sambandet mellan östradiol och tillväxtmönster ett viktigt fynd

Det viktigaste fyndet var sambandet mellan östradiol och tillväxtmönster. Fyndet kan förklara varför barn med låg födelsevikt, riskerar att få en sämre tillväxtspurt under puberteten och kortare vuxenlängd än förväntat.

– Den omedelbara kliniska nyttan är att analyser av könshormoner inklusive östradiol, med en högkänslig metodik, utgör ett viktigt komplement till den kliniska bedömningen av pubertetsutveckling, tillväxt och uppskattningen av vuxenlängd hos pojkar med låg födelsevikt. Hos pojkar med tillväxthormonbehandling kan kunskapen bidra till att doseringen optimeras och hos pojkar med Silver–Russell syndrom och oliklånga ben är kunskapen avgörande för att beräkna när ortopediska ingrepp i syfte att nå lika långa ben i vuxen ålder bör göras.


Mer om Kjersti Kvernebo Sunnergren
Under sin tid som ST–läkare på barnkliniken, blev Kjersti intresserad av barnendokrinologi. Att arbeta inom detta fält innebär att man arbetar med olika hormonsjukdomar hos barn, och där är frågor som rör tillväxt och pubertetsutveckling vanliga. Anledningen till att hon valde forskningsfältet var dels att hon ville utöka sin förståelse för dessa frågeställningar, och dels för att hon tycker fysiologiska processer i kroppen, som tillväxt och pubertet, är intressanta.

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Lokal: Föreläsningssal Tallen, Rondvägen 10, Drottning Silvias barnsjukhus, Göteborg
Disputationen kan även följas via denna länk  https://videoapi.vgregion.se/meet/4/AQRvxBQaYj/C18f32aD3C

Handledare: Jovanna Dahlgren
Biträdande handledare:  Carina Ankarberg Lindgren och Karin Åkesson

Opponent:  Professor Anders Juul,  Afdeling for Vækst og Reproduktion, Rigshospitalet og Institut for Klinisk Medicin, SUND, Københavns Universitet

Betygsnämnd:  Kate Himmelmann, Svetlana Lajic och Daniel S Olsson