Jennie Larsudd-Kåverud: Vaginal förlossning ökar risken för inkontinens samt genitalt framfall

Bild

JENNIE LARSUDD-KÅVERUD
Disputation: 5 december 2025 (klicka för  mer information)
Doktorsavhandling: Pelvic floor trauma after childbirth – Risk factors, surgical treatment and prevention
Ämnesområde: Obstetrik och gynekologi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Bäckenbottendysfunktion hos kvinnor är ett stort globalt hälsoproblem. Många kvinnor drabbas av urininkontinens, svårigheter att hålla avföring eller genitalt framfall efter att de fött barn. Och i vissa fall blir besvären så påfrestande och allvarliga att en operation är nödvändig. Var femte kvinna beräknas genomgå rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi före 80 års ålder. 

– Syftet med avhandlingen har varit att undersöka hur olika faktorer vid förlossning, såsom förlossningssätt, antal förlossningar och barnets födelsevikt påverkar moderns långsiktiga bäckenbottenhälsa, säger Jennie Larsudd-Kåverud, förlossningsläkare på Östra sjukhuset i Göteborg och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper. 

I sin roll som förlossningsläkare följer hon kvinnor genom graviditet, förlossning och den första tiden som nyblivna mödrar. Arbetet omfattar både specialistmödravården och förlossningsavdelningarna.

Avhandlingen bygger på data från över 600 000 svenska kvinnor från flera nationella register. I projektet har även en webbaserad modell (OASI - kalkylator*) för att förutsäga förlossningsresultat utvecklats, ett digitalt verktyg som beräknar den individuella risken för bristningar vid ändtarmsmusklerna, så kallad analsfinkterskada. 

– Modellen kan användas av barnmorskor och förlossningsläkare som beslutsstöd för att identifiera kvinnor som har ökad risk för skador, och därigenom kunna planera deras förlossning på ett säkrare sätt tillsammans med den gravida.

Från avhandlingen: Födelsevikt hos barnet och fördelningen av förlossningssätt. De svarta staplarna högst upp visar fördelningen av individer inom intervall om 100 gram födelsevikt. De streckade linjerna illustrerar de uppskattade procentsatserna från logistisk regression med tredjegradspolynom över 100-gramsintervall av barnets födelsevikt.

Tyngre barn ökar risken för förlossningsskador

Resultaten i avhandlingen visar att vaginal förlossning ökar risken för framtida behov av operation för urininkontinens och vaginalt framfall så kallat prolaps, medan kejsarsnitt i stort sett eliminerar denna risk. 

 – Avhandlingen visar också att barnets vikt vid födseln har stor inverkan. Ju tyngre barnet är desto större är risken för akut kejsarsnitt, förlossning med sugklocka och komplikationer hos både mor och barn. En hög födelsevikt kan dessutom leda till en mer negativ förlossningsupplevelse. 

En viktig slutsats är att en mer exakt bedömning av fostrets vikt i slutet av graviditeten kan minska risken för allvarliga bäckenbottenskador, särskilt analsfinkterskada. Detta eftersom man då kan identifiera kvinnor med ökad risk för bäckenbottenskada och planera förlossningen på ett sätt som ökar säkerheten för den gravida.

Att få bidra med ny kunskap som kan förbättra kvinnors hälsa

Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Det mest givande har varit att få bidra med ny kunskap som kan förbättra kvinnors hälsa efter förlossning. Det har varit särskilt spännande att se hur forskningsresultaten kan omsättas i praktiken och bidra till en mer individanpassad och säker förlossningsvård. Det mest lärorika har varit att arbeta med mycket stora datamängder och att översätta komplexa statistiska modeller till kliniskt användbar kunskap. Men just den utmaningen har också varit en av de mest utvecklande delarna av arbetet.

Text: Susanne Lj Westergren