How-to-Act?
Kort beskrivning
Syftet med ’How-to-Act?’ projektet var att undersöka hur man kan stödja ungdomar till ökad egenmakt för att nå och vidmakthålla hälsosamma vanor beträffande kost och fysisk aktivitet samt psykosocialt välbefinnande. Centralt var relationen mellan förändring av levnadsvanor och synen på sig själv, sin kropp, matvanor och fysisk aktivitet. Med ökad egenmakt menades att öka ungdomarnas möjligheter att formulera och påverka hinder och möjligheter till förändring samt stärka deras motivation och tro på egen förmåga att förändra vanor.
– en modell för hälsopromotion avseende egenmakt, hälsosamma matvanor och fysiskaktivitet bland ungdomar
Inom ramen för ’How-to-Act?’ projektet utvecklades och implementerades en tvåårig skolintervention (2014–2016) med fokus på egenmakt, hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Vid baslinjen rekryterades 114 ungdomar i årskurs 7 från tre skolor (1 interventionsskola och 2 kontrollskolor) i Angered, Göteborg. Angered är ett svenskt multikulturellt område där populationen har lägre medelinkomst och utbildningsnivå jämfört med övriga Göteborg.
Interventionen utvecklades och implementerades genom samarbete och delat beslutsfattande mellan forskargruppen och ungdomarna. Fyra interventionskomponenter utvecklades för att stödja delaktighet och känslan av egenmakt:
- Hälsocoachande förhållningssätt i syftet att involvera ungdomarna i utvecklingen och implementeringen av interventionen genom att stödja dem till att uttrycka sina målsättningar, önskemål och behov kring kost och fysisk aktivitet, samt lyssna till deras förslag och idéer och omsätta dem i praktiken.
- Interventionsaktiviteter där tematik, syfte och innehåll vägleddes av ungdomarnas uttryckta målsättningar, önskemål och behov kring kost och fysisk aktivitet, men också forskargruppens gemensamma erfarenheter och rimliga åtgärder för genomförande (bland annat att innehållet var möjligt att genomföra inom den givna tidsramen och den fysiska miljön, samt att aktiviteterna skulle vara hälsofrämjande).
- Kommunikationsplattform (sluten) på den sociala nätverkstjänsten Facebook med syfte att främja delaktighet och möjliggöra kommunikation mellan forskargruppen och ungdomarna under interventionen.
- En reflektionsmodell som forskargruppen använde för att reflektera över erfarenheter, såsom utmaningar och möjligheter, från hälsocoaching och interventionsaktiviteter. Utvecklingen och implementeringen av interventionen dokumenterades och utgjorde ett ramverk under reflektionsprocessen.