Hon undersöker tarmens djuphav

Ungefär hälften av alla dödsfall inom hjärt-kärlsjukdomar och metabola sjukdomar kan kopplas till kost. Forskning visar att det finns en koppling mellan mängden fibrer i kosten och risken att utveckla dessa sjukdomar, vilket vid en första anblick är märkligt. 

Vi kan inte själva bryta ner eller ta upp fibrer. I stället ger de näring åt miljarder bakterier som koloniserar framför allt vår tjocktarm. 

– När tarmbakterier bryter ner fibrer bildas kortkedjiga fettsyror. Det är ämnen som är positiva för oss, men de verkar mest lokalt och går knappt att mäta i blodet. Så frågan är varför det här starka sambandet mellan fibrer och kardiometabola sjukdomar finns, säger Karolina Sjöberg Jabbar, läkare och forskare vid Wallenberglaboratoriet för kardiovaskulär och metabol forskning.

Kan bryta ner mukus

Hon tror att problemet uppstår genom vad bakterierna i tjocktarmen gör när de inte har tillgång till fibrer. Hennes teori är att de börjar bryta ner mukus – ett tunt lager slem som täcker våra tarmar. 

– Tarmslemhinnan består av ett enda lager celler, vilket gör den sårbar. Risken är stor att möten mellan bakterier och immunceller kan gå fel och att det kan uppstå en inflammation. Att det inte sker oftare beror just på att vi har det extra skyddet i form av mukus, säger hon. 

När mukus bryts ner kan det även frigöra bakteriofager, som är en form av virus. De överför genetiskt material mellan bakterier och kan både gynna och förstöra dem.

– Fager är små, mycket mindre än bakterier. Min teori är att när fager frigörs, så kan de lätt ta sig över tarmslemhinnan och trigga ett lokalt immunsvar, men även spridas med blodet, berättar hon. 

Bakteriernas nedbrytning av mukus kan även skapa olika metaboliter, en form av restprodukter. Även de kan vara skadliga, men det behövs mer forskning för att förstå hur de här processerna går till. 

– Vi vet fortfarande lite om mukuslevande bakterier, och framför allt fager. De är lite som den mörka materian inom medicinsk forskning, vi har inte ens något sätt att klassificera dem, säger hon.

Viktiga budbärare

Att fager kan spela en nyckelroll är något Karolina Sjöberg Jabbar har stött på tidigare. Hon gjorde sin postdok vid Broad Institute i USA, som är en del av Harvard och Massachusetts Institute of Technology (MIT). Bland annat studerade hon mammors och spädbarns bakterieflora och upptäckte att vissa bakterier hos mamman påverkade barnets tarmflora – trots att de inte fanns hos barnet. 

Förklaringen låg just i fagernas roll som budbärare, en upptäckt som publicerades i den prestigefyllda tidskriften Cell. Många bakterier överförs tillfälligt från mamman under förlossningen, men eftersom barnets tarmmiljö är helt annorlunda kan de inte etablera sig. När dessa bakterier blir stressade och i princip är döende frisätts deras fager. 

– Fagerna överför vissa funktioner till andra bakteriestammar hos barnet, framför allt gener som styr barnets förmåga att bryta ner bröstmjölk. Så fager har en viktig roll i utvecklingen av barnets tarmflora och hela immunsystemets utveckling, säger hon. 

Hittade bakterie kopplad till IBS

Karolina Sjöberg Jabbars intresse för forskning väcktes när hon arbetade som ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och blev involverad i en studie om bukspottkörtelcancer. Det är en tyst cancerform med diffusa symtom som fortfarande har mycket dålig prognos. 

Under sin doktorandtid tog hon fram en ny metod för att hitta förstadium till bukspottkörtelcancer. Hon tittade också på mukus i tarmen och hur det är sammansatt. Hennes handledare var Gunnar C Hansson, professor vid Sahlgrenska akademin och världsledande pionjär inom området. 

– Mukus är som djuphaven. Vi vet väldigt lite om vad som rör sig där, trots att vi utsöndrar flera liter varje dygn, bara i tarmen. Det är ett svårt område att studera. Mukus är genomskinligt och torkar upp i princip direkt, så du måste hitta ett sätt att hålla biopsin vid liv och visualisera ytan, säger hon.  

Det var genom att analysera just tarmens mukus och dess sammansättning av proteiner som Karolina Sjöberg Jabbar med kollegor gjorde en intressant upptäckt 2020. De kunde då koppla förekomsten av bakterien Brachyspira i tarmslemhinnan till IBS, något som på sikt kan öppna för nya behandlingar.  

Ny kompetens under pandemin

Bild

Karolina Sjöberg Jabbar har lyckats väl med att etablera sig som självständig forskare. Hon leder nu en egen forskargrupp och blev förra året även forskargruppsledare vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin. Om hon kunde ge råd till sig själv som yngre forskare, så är det vara mindre perfektionistisk kring sin avhandling, att nätverka mer och att lära sig mer dataanalys.

Covidpandemin slog till kort efter att hon flyttade till USA för att göra sin postdok. I stället för att vara på labbet fick hon lära sig bioinformatik på distans och ingå i ett team för dataanalys.

– Det var helt nytt för mig och en utmaning, särskilt eftersom vi hade två barn hemma på heltid. Men jag är otroligt tacksam för det idag. Det har gett mig en ny kompetens och ytterligare bredd som forskare. För mig är dataanalys den roligaste delen. När man plötsligt får en idé eller ser ett samband. 

Vad som blir Karolina Sjöberg Jabbar nästa upptäckt återstår att se. Hennes långsiktiga mål är att hitta ett sätt att stärka tarmens mukuslager. 

– Att ge rådet att äta mer fibrer är det enklaste för läkare, men lägger hela arbetet hos patienten. Det är oerhört svårt att ändra sin livsstil. Om vi kunde hitta ett sätt att stärka tarmslemhinnans försvar, så skulle vi kunna erbjuda en helt ny typ av riktad prevention mot kardiovaskulära sjukdomar, säger hon. 

TEXT OCH FOTO: KARIN ALLANDER