Forskning för hälsosamma matvanor

Resan mot kostvetenskapen var inte spikrak. Christina Berg började sin yrkesbana inom ett helt annat område.
– Innan jag gav mig in i kostvetenskapens område arbetade jag som gymnasieingenjör inom VVS. Efter några år kände jag att jag ville studera och funderade först på teknik men så fick jag syn på utbildningar inom kostvetenskap. Att lära sig mer om både mat och kropp lät som ett rent nöje. Tänk om jag dessutom kunde få arbeta med det. 

Hon kom in på kostekonomutbildningen och läste en tid tillsammans med nuvarande kollegan Hillevi Prell. 
– De kostvetenskapliga utbildningarna vid Göteborgs universitet hade då en gemensam bas, och när jag tog examen gjorde jag det som dietist.

Forskning som lockade

Arbetsmarknaden för dietister var begränsad när Christina Berg tog examen men en annan möjlighet öppnade sig.
– På den tiden var det svårt att få arbete som dietist men det dök upp en möjlighet att söka en doktorandtjänst. Jag har aldrig drivits av titlar och karriärsteg, men forskning lockade.

Projektformen tilltalade henne. 
– Att strukturerat lägga grunden, nyfiket utforska och sedan avsluta med ett resultat. Jag har svårt att motivera mig om jag inte ser en tydlig ”produkt”. Forskning passade också min analytiska natur. Doktorandprojektets inriktning var dessutom helt i linje med mitt intresseområde. Det handlade om faktorer som påverkar ungdomars livsmedelsval med särskilt fokus på fett- och kolhydratkvalitet i frukostlivsmedel. 

Bredd i perspektiv och metoder

Forskningen breddades efter disputationen men intresset för hur och varför vi väljer den mat vi gör fanns kvar hos Christina Berg. 
– Efter disputationen har min forskning fortsatt kretsat kring faktorer som påverkar matvanor, men också om kostrelaterad hälsa och hälsofrämjande arbete. Exempelvis har jag tillsammans med andra undersökt vilka matbudskap som barn och ungdomar möter i reklam, barnprogram och andra miljöer samt hur kroppsvikt och kroppsmissnöje kan påverka hälsan. Angreppssätten och metoderna har varit många, allt från epidemiologiska studier till kvalitativa, beroende på vad som passat syftet. Den bredden har lärt mig hur olika typer av forskning kompletterar varandra och hur viktigt det är att knyta samman olika pusselbitar av kunskap.

Delaktighet och tillit i centrum

Under åren har en central insikt vuxit fram, att hållbart hälsoarbete bygger på relationer. 
– Det jag framför allt insett under mina år inom kostvetenskap och hälsopromotion är betydelsen av delaktighet, tillit och mötesplatser i hälsofrämjande arbete. Med delaktighet menar jag att involvera dem det berör och skapa förutsättningar för ömsesidig tillit. När vi har tilltro till målgruppens egna kunskaper och önskemål, blir det lättare att utforma hälsofrämjande åtgärder som faktiskt fungerar. På samma sätt är tilliten till forskningen och forskarna en förutsättning för att människor ska vilja delta och dela med sig av sina erfarenheter.

Fler mötesplatser för mat och lärande

Christina Berg betonar också vikten av att skapa fler sammanhang där frågor om mat kan diskuteras öppet och kunskap delas.
– Om människor ska kunna få stöd i att hitta balans i sina matvanor och i sitt förhållande till ätande behövs fler mötesplatser där frågor kan ställas och lärande kan ske. Det kan handla om både fysiska och digitala möten med kvalificerad kostkompetens. Undervisning i hem- och konsumentkunskap är oerhört viktig och når olika grupper i samhället. Likaså är kostråd som ges inom hälso- och sjukvård angelägna, men vetenskapligt grundad information och individuellt stöd behöver nå fler personer i olika faser av livet. Helst bör mötena ske där frågorna uppstår, där man diskuterar, väljer och äter mat. 

Christina Berg önskar att det fanns lika många arenor och projekt kopplade till mat som det finns för fysisk aktivitet. 
– Platser där människor, genom att testa, samtala och få tillgång till fakta, kan utveckla alla de kunskaper och förmågor som behövs för att hantera mat och ätande i vardagen. Där kan även de som ger stödet få möjlighet att lära sig vad som är viktigt och skapar mening för målgruppen.

Nedtrappning och nya böcker

Idag har Christina Berg valt att trappa ned delar av sitt arbete, men engagemanget för ämnet består.
– Nu har jag trappat ned forskning, undervisning och administration för att få mer tid till annat i livet. Eftersom jag fortfarande brinner för ämnesområdet vill jag gärna fortsätta möta studenter och kollegor ett tag till men i mindre omfattning. 

Samtidigt är hon aktuell med nya böcker som ska göra näringsläran mer tillgänglig.
– Just nu korrekturläser jag min nya lärobok Grundläggande näringslära, som snart ska ges ut. Den riktar sig till studenter som vill lära sig näringslära, exempelvis blivande hem- och konsumentkunskapslärare och idrottsvetare, och kan läsas utan förkunskaper i kemi, fysiologi och/eller kostvetenskap. Min ambition är att göra ämnet tillgängligt utan att förenkla för mycket.

Christina Berg har tillsammans med forskaren och dietisten Elisabet Rothenberg ytterligare en bok på gång. 
– Den riktar sig till blivande sjuksköterskor och inleds med grunderna i näringslära från den första boken och kompletteras med kapitel om klinisk nutrition.