Flera nya läkemedel har förbättrat överlevnaden vid spridd prostatacancer. Charlotte Alverbratts forskning visar att behandlingarna ger liknande resultat i svensk sjukvård som i kliniska studier – och att ett digitalt verktyg kan förbättra uppföljningen.
Bild
Charlotte Alverbratt, överläkare i onkologi vid Varbergs sjukhus och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige, med över 10 000 nya fall varje år. Under de senaste 15 åren har flera nya behandlingar visat sig förlänga överlevnaden hos män med spridd sjukdom.
– Patienterna i randomiserade kontrollerade studier är ofta friskare i övrigt än de som behandlas i den vanliga sjukvården. Därför är det viktigt att undersöka om behandlingarna fungerar lika bra i klinisk rutin, säger Charlotte Alverbratt, överläkare i onkologi vid Varbergs sjukhus och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Avhandlingens omslagsbild: Målningen illustrerar solen, himlen och havet i harmoni. Av Stina Alverbratt, 9 år, och Cajsa Alverbratt, 7 år.
Resultat i linje med kliniska studier
Avhandlingen studerar hur tre vanliga läkemedel – abirateron, enzalutamid och radium-223 – används i svensk vård och om resultaten motsvarar de som setts i stora randomiserade studier.
– Vi ser att behandlingstid och överlevnad stämmer relativt väl överens med randomiserade studier, vilket tyder på att läkemedlen används på ett ansvarsfullt och effektivt sätt i Sverige.
Resultaten tyder dessutom på att behandling med radium-223 tidigt i sjukdomsförloppet inte ger någon säker överlevnadsfördel jämfört med att få läkemedlet i ett senare skede.
Digital översikt ger bättre överblick
Avhandlingen undersöker också den digitala grafiska översikten IPÖ-PC (Individuell patientöversikt prostatacancer) som samlar information om behandling och symtom i en grafisk vy.
– Det ger en snabbare överblick av patientens sjukdom och behandling än den vanliga journalen.
I ett av delarbetena presenteras ett studieprotokoll för en planerad randomiserad studie som undersöker om patientrapporterade symtom (i en så kallad PROM-enkät), som visualiseras i patientöversikten, kan förbättra kommunikationen mellan läkare och patient.
IPÖ-PC används både i kliniskt arbete och som datakälla för forskning. Resultaten visar att en nationell digital struktur kan bidra till både kunskapsutveckling och förbättrad vård.
– Den gör det möjligt att följa behandlingar och resultat mer systematiskt i vardagen och samtidigt bidra till en detaljerad forskningsdatabas.
Vad har varit roligt och vad har varit utmanande med doktorandprojektet? – Det har varit en spännande resa. Mycket har hänt under dessa år och det roligaste har varit att kunna knyta mitt kliniska arbete i vardagen till forskningen som hela tiden varit nära patienterna, säger Charlotte Alverbratt, och fortsätter:
– Det är på mottagningsrummet tillsammans med patienterna som jag trivs som bäst. Viljan att säkerställa att det vi gör är bra och samtidigt utveckla och effektivisera vården för män med spridd prostatacancer har hela tiden drivit mig framåt.