Anna Björk: Neuropsykiatriska tillstånd vanliga vid svår obesitas hos barn
Barn och tonåringar med svår obesitas har ofta neuropsykiatriska tillstånd. Anna Björks avhandling visar att detta kan påverka behandlingsresultat på lång sikt efter kirurgisk behandling med gastric bypass-operation.
ANNA BJÖRK
Disputation: 29 maj 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Neurodevelopmental disorders in children and adolescents with obesity - prevalence in clinical settings and implications for adolescent bariatric surgery
Ämnesområde: Pediatrik
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Behandling av obesitas hos barn och tonåringar utgår i första hand från att påverka levnadsvanor, och sedan några år tillbaka finns även läkemedelsbehandling.
Men vid svår obesitas kan kirurgi med gastric bypass bli aktuell från 15 års ålder. Behandlingen ger ofta bestående viktnedgång och ökad livskvalitet.
– Neuropsykiatriska tillstånd är vanliga bland barn och tonåringar med svår obesitas. I kirurgistudien AMOS hade en tredjedel någon neuropsykiatrisk diagnos. ADHD var vanligast och fanns hos en av fyra opererade, säger Anna Björk, ST-läkare i allmänmedicin vid Närhälsan Krokslätts vårdcentral och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
När man även räknar in de som screenar positivt i olika formulär har mellan 30 och 50 procent av unga med svår obesitas neuropsykiatriska symptom eller ett diagnostiserat neuropsykiatriskt tillstånd i de tre kohorter som undersökts.
Ökad risk för psykisk ohälsa
Avhandlingen visar att psykisk ohälsa är vanligare efter operation hos tonåringar med tecken på ADHD.
– Symptom på ångest, depression och hetsätning var vanligare tio år efter operation hos de som hade en ADHD-diagnos eller screenade positivt för ADHD jämfört med gruppen utan tecken på ADHD, fastän grupperna inte skiljde sig åt före operationen.
Anna Björks forskning visar också att andra risker är vanligare efter kirurgi.
– Alkohol- och drogberoende var vanligare efter gastric bypass jämfört med de som fått icke-kirurgisk obesitasbehandling. Bland de som opererats var drogberoende och självskada ännu vanligare hos de som hade ADHD-diagnos.
Kan påverka hur vården utformas
Resultaten tyder på att man vid behandling av obesitas behöver ta större hänsyn till förekomst av neuropsykiatriska tillstånd.
– Detta kan ha betydelse för hur behandling ska utformas och talar för att ett ökat samarbete behövs mellan barnpsykiatri och barnmedicin. Det understryker också behovet av en långsiktig uppföljning efter operation som inkluderar uppföljning av psykisk hälsa.
Vad har varit roligt och vad har varit utmanande med doktorandprojektet?
– Det roligaste och mest givande har varit att arbeta i ett kliniknära projekt med tätt samarbete med olika professioner och specialister, såsom barnendokrinolog, psykiatriker och kirurg, säger Anna Björk, och fortsätter:
– Både obesitas och neuropsykiatri är komplexa ämnen med kopplingar till andra psykiska tillstånd, somatiska sjukdomar och sociala faktorer. Detta gör resultaten utmanande att tolka, men samtidigt är det komplexiteten som gör ämnet extra spännande.
Text: Jakob Lundberg