Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Andreas Bågenholm, universitetslektor

Publicerad

Andreas är lektor i statsvetenskap och forskare på QoG-institutet. Han har under lång tid undervisat på statsvetarprogrammet och forskar främst kring hur korruption påverkar partiers strategier och väljares beteende. Han har skrivit en lärobok om politiska system samt publicerat sin forskning i flera högt rankade tidskrifter.

Vad forskar du om? 

Bild
Andreas Bågenholm
Andreas Bågenholm
Foto: Johan Wingborg

– Jag forskar främst om frågor som har med korruption att göra. Dels har jag undersökt hur politiska partier använder sig av korruptionsanklagelser mot sina motståndare i valkampanjer i ett stort antal europeiska länder och hur väl de lyckas med den strategin. Dels har jag studerat varför väljare i så förvånansvärt hög utsträckning stödjer partier och politiker som bevisligen är korrupta. Jag forskar också om hur och när Sverige gick från att vara ett tämligen korrupt till ett icke-korrupt land under 1800-talet.

Varför är det intressant att forska om det?

– Forskningen kring olika aspekter av korruption har formligen exploderat under de senaste 15 åren och i princip alla resultat visar att korruption får oerhört negativa konsekvenser på i princip alla områden som är viktiga för ett samhälle. Jag tycker därför att det är väldigt intressant att försöka förstå, både varför så många väljare ändå fortsätter att stödja korrupta politiker, men också och kanske viktigare, vad som krävs för att de ska bestraffa dem och rösta bort dem från makten. Det är ju lite svårt att se hur ett samhälle skulle kunna minska korruptionsnivåerna om väljarna fortsätter att stödja korrupta politiker. 

– Eftersom det inte finns jättemånga nutida exempel på länder där korruptionen drastiskt minskat, så kan historiska studier hjälpa oss att ta reda på varför vissa länder lyckats bekämpa korruption.

Vad undervisar du i?

– Jag har under många år varit kursansvarig för och undervisat på den allra första delkursen på statsvetarprogrammet. Mina moment går igenom olika politiska system, vad som utmärker dem och vilka konsekvenser de får.

Hur kommer det sig att du valde statsvetenskap?

– Det var nog delvis en slump. Jag ville helst bli journalist, men var också intresserad av statsvetenskap och historia. Jag började läsa statsvetenskap och historia men kom sedan in på det korta programmet på Journalisthögskolan. Jag jobbade under en kort tid som politisk reporter på Svenska Dagbladet men arbetsmarknaden som journalist var hopplös så jag fortsatte istället med en master i statsvetenskap och kom därefter in på forskarutbildningen.

När är ditt jobb som roligast?

– Det finns väldigt många saker som jag uppskattar med mitt jobb. Det är fritt och flexibelt och man träffar väldigt många roliga och intressanta människor. Jag gillar att undervisa. Jag har ju den allra första kursen på statsvetarprogrammet så jag är den förste lärare som många studenter möter och det är väldigt inspirerande. En annan rolig sak med jobbet är att resa på konferenser och workshops och presentera sina forskningsresultat och diskutera dessa med andra forskare med samma intressen.

Om du inte hade blivit statsvetare vad hade du blivit då?

– Journalist skulle jag tro.