Vägen till akademin var långt ifrån spikrak för Anders. Med en bakgrund som både idrottslärare och sjukgymnast formades tidigt ett intresse för rörelse och hälsa men det skulle dröja innan forskningen tog plats i centrum.
– Jag utbildade mig först till idrottslärare vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1978–80 och senare till legitimerad sjukgymnast vid Karolinska Institutet 1982–85. Som idrottslärare arbetade jag i Lund och Uppsala på högstadiet i totalt 16 år. Min första kontakt med akademin i rollen som lärare fick jag genom lärarutbildningen vid Uppsala universitet, där jag arbetade som utbildare av blivande idrottslärare.
Nästa avgörande steg kom i mitten av 1990-talet och innebar både en flytt och ett nytt uppdrag.
– 1996 flyttade familjen då jag fick jobb på Högskolan i Kalmar, nuvarande Linnéuniversitetet, och uppgiften var att bygga upp lärarutbildning i idrott och hälsa från grunden. Uppgiften blev också att bygga idrottsmedicinska kurser, det idrotts-vetenskapliga programmet och magisterutbildningen i idrottsvetenskap där.
Internationella möten som väckte forskningsintresset
Intresset för forskning växte fram i mötet mellan utbildning, praktik och internationella kontakter. Ett stipendium blev startpunkten för ett avgörande skifte.
– Fysisk aktivitet är ju i skärningspunkten av min båda grundutbildningar Physical Education och Physical Therapy och det har ju alltid varit i fokus sen tiden på Gymnastik och Idrottshögskolan.
– År 1998 fick jag ett Teaching Excellence-stipendium från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), vilket möjliggjorde kontakterna med Arizona State University (ASU). Jag kom över som lärarutbildare i Physical Education och kom i kontakt med professorer som hade som uppgift att implementera The Surgeon Generals Report on Physical Activity and Health (1) i det amerikanska skolsystemet. Rapporten från 1996 startar den än i dag aktuella synen på fysisk aktivitet. De rekommendationer som kom då, råder det i stort sett consensus kring 2026.
– På Arizona State University kom jag också i kontakt med mätning av fysisk aktivitet med aktivitetsmätare (accelerometer och stegräknare) och tillsammans med en av professorerna skissades en jämförande studie mellan fysisk aktivitetsnivå, BMI-nivåer och upplevd fysisk självkänsla i USA, Australien och Sverige. Vi använde stegräknare och det svenska bas-kohorten består av 1000 skolbarn i sydöstra Sverige.
Forskning med barn i fokus – från skolgårdar till folkhälsa
Genom åren har forskningen vuxit i både bredd och betydelse, ofta i nära samarbete med andra forskare och stora projekt.
– Förutom ovan nämnda samarbete med Arizona State University, som blev min avhandling och skrevs på Karolinska Institutet, ledde samarbetet även till såväl tidstrendstudier som uppföljningsstudier av individer i bas-kohorten. Min kunskap inom stegräkning (pedometry) gav mig förfrågningar i om fysisk aktivitetsmätning i många spännande riktningar såsom ABIS-studien om barndiabetes, SCAMPER och KIDSCAPE-studierna om skolgårdsdesign för att driva fysisk aktivitet samtidigt som skydd ges mot skadlig UV, DANSDA-studierna om danskars fysiska aktivitet och kostvanor samt studier om skolgårdsdesign för att möta klimatförändringar.
När forskningen gör avtryck i samhället
Resultaten från forskningen har inte stannat inom akademin, de har också påverkat rekommendationer, policy och praktik.
– Till viss del har gruppernas forskning redan resulterat. I rekommendationer för fysisk aktivitet i Sverige (2) (Folkhälsomyndigheten 2021) så ges råden även som steg/dag, detta är baserat bland annat på artikelserien How many steps are enough? från 2011.
– Forskningsresultaten från SCAMPER och KIDSCAPE har fått stort genomslag i rapporten Grönskan kvalitéer och barns hälsa (Folkhälsomyndigheten 2025) (3). Forskningen har uppmärksammats, framför allt stegräkning och speciellt under 00-talet när metoden Evidensbaserad stegräkning slog igenom som metod att öka en persons fysiska aktivitet, inte minst inom ramen för fysisk aktivitet på recept. Det ledde till föreläsningar, nationellt och internationellt, kurslitteratur och ytterligare forskningssamarbeten.
– För idrottslärarutbildningen i Kalmar innebar det faktum att vi inte bara intresserade oss för fysisk aktivitet (competence) utan också beforskade elevernas fysiska självkänsla (confidence) att frågan ställdes; hur ska vi bedriva undervisningen så vi bygger elevernas fysiska självkänsla? Här förebådade vi, menar jag, det vi idag kallar Physical Literacy (rörelseförståelse/rörelserikedom).
Nya samarbeten och aktuella forskningsprojekt
Även i dag är forskningen i ständig rörelse, med nya samarbeten och tvärvetenskapliga perspektiv.
– På senare år har det varit samarbetet med Institutionen för Geovetenskap och förskolegårdsdesign för att möta klimatförändringarna (extrem hetta). Jag har också varit behjälplig med ”stegkunskap” i Daniel Arvidsson, Jonatan Fridolfsson och Mats Börjessons intressanta arbete med accelerometer data i SCAPIS-materialet. Vidare finns jag med som expert i Kronprinsparet Generation Peps arbete med att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar Pep Rapporten och jag är tillfrågad om att sitta i det Akademiskt Rådet för Folkhälsoinstitutets nya; Kunskapscentrum för fysisk aktivitet.
En vardag där inget är det andra likt
Arbetsdagarna präglas av variation och parallella processer – något som är typiskt för forskaryrket.
– Det man kan säga är att ingen dag är den andra lik. I min karriär har det varit många olika projekt som jag jobbat med samtidigt. Vissa kan vara i förberedelsefas, andra i pågående datainsamling samtidigt som man räknar resultat i ett tredje och skriver manus i ett fjärde medan man besvarar review-kommentarer i en femte.
Upptäckten – forskningens mest fascinerande ögonblick
Det som driver arbetet framåt är ofta de där ögonblicken när något nytt blir synligt.
– Mest spännande är ju när resultatet träder fram och man kanske tänker – detta har ingen kunnat visa tidigare, det är en fantastisk känsla. Men absolut roligast är ju att samla data bland skolelever inte minst förskolebarn. Alla resor till konferenser, datainsamlingar eller föreläsningar har varit ett privilegium, de har lett mig till alla världsdelar. Och alla medförfattare och forskarkollegor blir ju lite som en familj spridd över världen.
Forskaryrkets utmaningar bakom kulisserna
Samtidigt finns det också utmaningar som präglar vardagen inom akademin.
– Att dra in forskningsmedel känner nog alla forskare som en utmaning. I perioder har ju review-svar kommit på sommaren och krävt svar inom kort period, det var utmanande.
Att följa nästa generations forskare
En viktig del av arbetet handlar också om att bidra till andras utveckling, se nya forskare växa.
– Utöver egen forskning så har ju åren med arbetet med institutionens forskarutbildning varit speciellt. Så intressant att följa alla på forskarutbildningen men också nu när de disputerat. Att så här på senaste åren få använda sin erfarenhet för att sätta sin prägel på fysisk aktivitetskurserna i Hälsopromotionsprogrammet med fokus på kost och fysisk aktivitet har varit riktigt intressant.
Text: Helena Svensson
