Maria Davidsson – ADHD and autism in the family: intersections of child and parental experiences

Opponent och betygsnämnd

Opponent: professor Laura Korhonen, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, Linköping

Betygsnämnd: professor Anna Gordh (ordf.), professor Ulf Axberg (VID, Oslo) och professor Carina Sparud Lundin

Bra att veta

Disputationen hålls på svenska

Det är möjligt att delta på distans. Disputationen sänds via Zoom Webinar: en länk publiceras senast dagen innan disputationen 
klicka på den rosa knappen ovan för att ansluta till mötet

Ordförande för disputationsakten: professor Maria Johansson 

NPF i familjekontext

Trots omfattande forskning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) finns kunskapsluckor kring hur dessa tillstånd påverkar, och påverkas av, familjekontexten. Denna avhandling syftar till att, i familjer med barn med NPF, undersöka:

• aspekter av föräldrastress och dess koppling till föräldrars egna drag av NPF,
• sambandet mellan negativa barndomsupplevelser hos föräldrar och barn samt kopplingen till föräldrars drag av NPF,
• hur föräldrar till barn med NPF hanterar konflikter i jämförelse med föräldrar till barn utan NPF, samt
• att beskriva en klinisk grupp barn med extremt kravundvikande beteende och undersöka kopplingar till barnets symtom, funktion och föräldrastress.

Resultaten från studie I visade att både mammor och pappor rapporterade höga nivåer av föräldrastress, och att mammor i föräldrapar upplevde mer stress än papporna. Mammors stress var kopplad till både egna NPF-drag och barnets psykosociala funktion.

Studie II visade att mammor rapporterade fler negativa barndomsupplevelser än pappor, samt att det fanns ett samband mellan mammors negativa barndomsupplevelser och deras NPF-drag.

Studie III visade att föräldrar till barn med NPF främst använde icke-våldsamma strategier för att lösa konflikter. Pappor till barn med NPF använde dock mer psykologisk aggression och fysiskt våld än pappor till barn utan NPF. Mammors ADHD-drag var kopplade till icke-våldsamma konfliktlösningsmetoder och psykologisk aggression, medan inga samband sågs mellan pappors NPF-drag och konfliktstrategier.

Slutligen visade studie IV att extremt kravundvikande beteende var kontinuerligt fördelat och relaterat till fler neuropsykiatriska symtom samt lägre psykosocial funktion. Föräldrar till barn med höga drag av extremt kravundvikande beteende rapporterade också höga nivåer av stress.

Sammantaget understryker resultaten från de fyra studierna vikten av ett systematiskt och mångdimensionellt angreppssätt inom barnpsykiatrin, där både barnets individuella svårigheter och familjens dynamik beaktas. Ett helhetsperspektiv möjliggör mer träffsäkra, familjecentrerade interventioner som inte enbart fokuserar på barnet, utan även på föräldrars resurser och behov, för att främja hållbara förändringar.