Högre seminariet: Västra stambanans järnvägslandskap och järnvägsmiljöer – beskrivningar och besjungningar 1859-2023

Om seminariet

Texten som ligger till grund för detta seminarium utgör en delstudie inom forskningsprojektet Järnväg, blick och landskap – kulturmiljö som en resurs för landskapsanpassad infrastruktur, finansierat av Trafikverket (TRV). Projektet utförs 2025–2027 av Ingegärd Eliasson och Henrik Ranby vid Institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet. Syftet med projektet är att ur ett kulturvårdsperspektiv undersöka hur det sedan 1800-talet utvecklade järnvägslandskapets kulturmiljöer i framtiden bättre kan vidmakthållas och integreras som hållbar resurs i förvaltning och underhåll.  Målet är att resultaten från projektet ska 

1. ge djupare kunskaper om historisk och nutida syn på järnvägslandskapet som visuell och kulturell resurs för resenären, regionen och lokalsamhället
2. öka kunskapen om samspelet mellan järnväg, kulturmiljö och landskap och hur kopplingen mellan historia, nutid och framtid utgör grunden för förståelsen av kulturmiljön som en hållbar resurs
3. utgöra grunden för utvecklingen av en begreppsmodell för järnvägslandskapets kulturvärden som är tillämpbar i Trafikverkets och andra aktörers framtida verksamhet.

Utgångspunkten i projektet är att kunskap om järnvägslandskapets kulturmiljö måste integreras med andra aspekter av landskapet som naturmiljö och gestaltad livsmiljö. Det finns även tydliga samband mellan ett kulturvårdsperspektiv och begreppet gestaltad livsmiljö, där det bebyggelseantikvariska förhållningssättet och dess metodiska byggstenar kan tillämpas. Projektets fallstudie utgörs av Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Seminarietexten utgör en genomgång av hur olika författare har beskrivit Västra Stambanans järnvägslandskap från 1859 och framåt.

Läs mer om forskningsprojektet