Hur nära sammanflätad är demonstrationsrätten med vår demokrati – och vad sker när rätten förskjuts i praktiken? Historiskt har demonstrationsrätten fungerat som ett demokratiskt korrektiv: även när protester stört ordningen har de erkänts som politiska uttryck och inte som problem att stävja. Vad händer då i dagens autokratiseringsvåg?
Idag tillskrivs alltifrån tillståndsgivna manifestationer till civil olydnads-aktioner allt mer olika rättslig och politisk legitimitet. Utbudet av begränsningstekniker rymmer alltifrån militarisering i USA, lagkriminalisering i England, administrativa förbud i Frankrike, förebyggande säkerhetsrätt i Tyskland och straffeskalering i Danmark till migrations- och vandelsprövningar i Sverige. Nya lagar kan dessutom innebära att journalisters avslöjanden riskerar att leda till åtal för hot mot rikets säkerhet.
Om samma handling får olika följder beroende på vem som utför den – är demonstrationsrätten då en demokratisk rättighet, eller ett undantag som undergräver principen om likhet inför lagen?
Forskare från Göteborgs universitet och representanter från polis, juridik och journalistik tar pulsen på våra möjligheter att göra våra röster hörda. Hur mår egentligen demonstrationsrätten?
Med: Mattias Wahlström professor i sociologi, Katarina Bergehed sakkunnig Amnesty inom bland annat frågor som rör yttrande-, förenings- och mötesfrihet, Linus Gardell advokat, Lewis Langley & Partners. Ytterligare medverkande tillkommer
Moderatorer: Johan Gry, skådespelare Göteborgs Stadsteater och Lena Ulrika Rudeke, Göteborgs universitet.
Varmt välkomna!
