Teman och frågeställningar inom Internationella relationer

Kursen ges som kärnkurs under första året av kandidatprogrammet i internationella relationer. Den kan också läsas som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Kandidatprogrammet i internationella relationer (S1INT), 2) Kandidatprogrammet i globala studier (S1GLS) och 3) Statsvetarprogrammet (S1STV)

Kursen undersöker angelägna och återkommande teman, problem och frågor i internationella relationer som formar den sociala och politiska ordningen. Dessa frågor relaterar bl.a. till krig och våld, terrorism, fred och fredsbyggande, säkerhet, nationalism och identitet, mänskliga rättigheter, genus, fattigdom, ras och rasism, utveckling och ojämlikhet, styrning och makt, samt klimatförändringar och miljö. Urvalet av särskilda teman, utmaningar och frågor som behandlas under kursen kommer - till viss del - att påverkas av samtida händelser och utvecklingsprocesser, vilket innebär att de kan variera från år till år. För att närma sig dessa teman, utmaningar och frågeställningar bygger kursen på en mängd olika akademiska källor såsom vetenskapliga artiklar, policyrapporter och databaser, men också icke-akademiska källor såsom romaner, filmer och populärkultur (tolkat i en bred bemärkelse). Studenterna uppmuntras att tänka innovativt genom de frågor som är centrala för dessa teman (till exempel varför samhällen går i krig; hur rasförhållanden och rasism påverkar människor; varför vissa människor är fattigare än andra; hur vi kan hantera klimatförändringar; hur vi kan förstå nationalism) och för att hantera de utmaningar som åtföljer vissa svar. Problem och frågeställningar inom Internationella relationer är utformad så att kursen ytterligare fördjupar studenternas kunskap kring varför och hur studier och praktik av internationella relationer spelar roll. Kursen är skrivintensiv och lägger stor vikt vid genus, ras och klass som analyskategorier i ett intersektionellt ramverk. Studenternas nyfikenhet och kreativitet fördjupas genom olika former av uttryck och analys (t.ex. videor, ”berättelser”, policyrapporter, källkritik och dataanalys).

Kunskap och förståelse

• redogöra för olika frågor och problem i internationella relationer;
• identifiera centrala frågor gällande den sociala och politiska ordningen som åtföljer centrala teman, utmaningar och frågor i IR.

Färdigheter och förmåga

• tillämpa relevanta begrepp och teorier för att beskriva och analysera frågor och problem i internationella relationer;
• formulera idéer och argument i olika textgenrer;
• analysera olika källor och narrativ genom att använda grundläggande källanalytiska begrepp;
• ge och få konstruktiv kritik på individuella uppgifter och på gruppuppgifter.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt utvärdera hur frågor och problem utformas i olika kontexter;
• kritiskt reflektera över den kunskap som produceras genom olika typer av källor och data.

Undervisningsformerna varierar och inkluderar föreläsningar, workshops, sk. IR-kaféer, seminarier och individuella uppgifter och gruppuppgifter.

Kursen kan komma att ges på både engelska och svenska. När kursen ges på engelska kan de studenter som önskar lämna in sina uppgifter på svenska göra det.

Kursens lärandemål examineras genom fyra olika uppgifter, varav en är en gruppuppgift.

• Två individuella reflektionsuppgifter. Dessa uppgifter kommer att erhålla feedback från studentkamrater.
• En gruppuppgift;
• En längre individuell skrivuppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

1. Individuella reflektionsuppgifter (2 hp + 3 hp) betygsätts enligt skalan U/G.
2. Gruppuppgiften (2 hp) betygsätts på skalan U/G.
3. Den längre individuella skrivuppgiften (8 hp) betygsätts på skalan U/G/VG.

För att få betyget Godkänd måste studenten få godkänt på alla fyra uppgifter. För betyget Väl godkänd måste studenten få godkänt på alla fyra uppgifter, samt att den längre individuella uppgiften tilldelas betyg Väl godkänd.

Kursansvarig ansvarar för att studerandes synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingarna i olika former ligger till grund för kursens utformning. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg skall förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som skall påbörja kursen.