Komparativ rättshistoria

Kursen ges som fördjupningskurs inom juristprogrammet (A1N).

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng varav allt från termin 1 - 5. Kursen är även sökbar för internationella studenter som deltar i ett utbytesprogram.

Kursen inleds med en diskussion om den komparativa metoden, dess praktiska tillämpning i juristens vardag och dess samband med den rättshistoriska metoden.

Särskilt kommer indelningen av världens rättssystem i så kallade rättsfamiljer att kritiskt granskas och diskuteras.

Vidare kommer kursen att behandla förhållandet mellan den allmänna kulturen (filosofi, litteratur, politik, ekonomi osv) och rättens utveckling. Särskilt kommer teorier av Charles de Montesquieu, Friedrich Karl von Savigny, Alan Watson och Pierre Legrand att diskuteras.

Kursens huvuddel består av en jämförelse mellan västvärldens huvudsakliga rättsfamiljer: common law, civil law och den skandinaviska rättsfamiljen. Särskilt (men inte enbart) kommer följande länders nationella rättssystem att diskuteras: Frankrike, Tyskland, England, USA och Sverige.

Jämförelsen kommer att bland annat beröra rättskällorna, de olika aktörerna som är verksamma i rättssystemen, den juridiska metoden och de rättsinstitut som särskilt präglar ett visst rättssystem (exempelvis judicial review i USA).

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

Kunskap och förståelse

- ha fördjupade kunskaper om den rättshistoriska utvecklingen i Skandinavien, Kontinentaleuropa, England och USA.

- ha fördjupade kunskaper om rättskällorna, de juridiska aktörerna, den juridiska metoden i de nämnda rättstraditionerna.

Färdighet och förmåga

- kunna på ett korrekt och medvetet sätt tillämpa den rättshistoriska och den komparativa metoden.

- kunna hantera kommunikationsproblem som kan uppstå mellan jurister från olika rättssystem.

- kunna presentera komparativa analyser muntligen och skriftligen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- ha ett kritiskt förhållningssätt till det egna rättssystemets egenskaper och särdrag.

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: engelska

Examinationen sker genom två obligatorier dels aktivt deltagande på seminarierna dels en uppsats som lämnas in och opponeras på vid kursens slut. Seminariernas innehåll och antal framgår av kursmanualen. Frånvaro från obligatoriska seminarier kompletteras enligt lärarens anvisningar. Lika stor vikt läggs vid seminarieprestationerna som vid uppsatsen.

Studerande som underkänts två gånger på viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses som examinator. Sådan begäran skall ställas skriftligen till Juridiska institutionens studierektor.

På kursen ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) och Underkänd (U).

Juridiska institutionen är skyldig att utvärdera samtliga kurser som ges vid institutionen. Kursvärdering skall därför sammanställas i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Student som är behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingen har rätt till viss ersättning samt intyg.