Kursplan

Biomolekylers struktur och dynamik

Structure and Dynamics of Biomolecules

Kurs
KEM360
Avancerad nivå
15 högskolepoäng (hp)
Utbildningsområde
NA Naturvetenskapliga området 100%

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2025/4053
Ikraftträdandedatum
2026-08-31
Beslutsdatum
2025-11-04
Gäller från termin
Höstterminen 2026
Beslutsfattare
Institutionen för kemi och molekylärbiologi

Betygsskala

Tregradig skala

Kursens moduler

Metoder för strukturbiologi, 7,5 högskolepoäng
Praktisk strukturanalys av biomolekyler, 3 högskolepoäng
Tillämpad strukturbiologi, 4,5 högskolepoäng

Inplacering

Kursen är inplacerad på nivån 90-120 högskolepoäng för kandidatexamen och räknas som kurs på avancerad nivå för masterexamen. Kursen kan läsas som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Biologi, Masterprogram (N2BIO), 2) Organisk kemi och läkemedelskemi, masterprogram (N2KEL), 3) Molekylärbiologi, masterprogram (N2MBI), 4) Kemi och lärande, masterprogram (N2KOL), 5) Kemi, masterprogram (N2KEM), 6) Läkemedelskemi, kandidatprogram (N1LMK) och 7) Kemi, kandidatprogram (N1KEM)

Huvudområde med fördjupning

NNKEA Kemi - A1N Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs avslutade och godkända kurser om 120 hp inom det naturvetenskapliga fältet, varav minst 45 hp ska vara inom ämnet kemi inklusive godkänt resultat på kurs KEM060, Biokemi 1 (15 hp) eller motsvarande kunskaper.

För tillträde till kursen krävs dessutom Engelska 6/Engelska nivå 2.

Innehåll

Kursen består av ett föreläsningsblock om teorin för röntgenkristallografi, NMR-spektroskopi och elektronmikroskopi, som är den viktigaste metoden i strukturell biologi av makromolekyler. Detta kompletteras med laboratorieövning i röntgenkristallografi, NMR-spektroskopi och elektronmikroskopi. Kursens tredje del är en kritisk analys av relevant vetenskaplig litteratur med hjälp av vända klassrum. Studenterna kommunicerar via skriftliga sammanfattningar och håller föreläsningar, vilket kompletteras med inledande föreläsningar i den vetenskapliga litteraturen som ska undersökas av lärarna.

Kursens tonvikt ligger på experimentella metoder och delas in i tre parallella delkurser:

1. Metoder för strukturbiologi (7,5 hp)

Delkursen ger fördjupade kunskaper om biomolekyler med avseende på:

  • struktur
  • funktion

samt om följande experimentella metoder:

  • kristallisation
  • röntgendiffraktion och spridningstekniker
  • kärnresonansspektroskopi (NMR)
  • elektronmikroskopi (EM)

2. Praktisk strukturanalys av biomolekyler (3 hp)

Delkursen ger fördjupade praktiska kunskaper om strukturanalys med röntgendiffraktionstekniker och kärnresonansspektroskopi (NMR) och elektronmikroskopi.

3. Tillämpad strukturbiologi (4,5 hp)

Delkursen ger fördjupade kunskaper om biomolekylär strukturer i cellerna:

  • cellskelett
  • jonkanaler och jonpumper
  • receptormekanismer
  • andra proteiner med betydelse inom neurovetenskap

samt om följande metoder:

  • maskininlärning och strukturell förutsägelse (ML)
  • strukturbaserad läkemedelsutveckling (SBDD

Mål

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Delkurs 1:

  • redogöra för biomolekylers struktur på en fördjupad nivå

Delkurs 2:

  • redogöra för praktiska kunskaper om metoder för bestämning av deras tredimensionella struktur
  • redogöra för olika analysverktyg såsom molekylgrafik och Fouriertransformation

Delkurs 3:

  • redogöra för flera exempel där strukturell biologi har påverkat förståelsen av celler
  • redogöra för begreppen strukturbaserad läkemedelsutveckling

Färdigheter och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Delkurs 2:

  • redogöra för praktisk kunskap om metoder för bestämning av biomolekylers tredimensionella struktur
  • genomföra grundläggande experimentella arbetsmoment som proteinkristallisering
  • tolka, diskutera och redovisa laborationsresultat samt dra rimliga slutsatser

Delkurs 3:

  • självständigt och kreativt analysera strukturen och funktionen hos ett protein
  • identifiera och använda relevant forskningslitteratur
  • klart redovisa och diskutera, muntligt såväl som skriftligt, sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, i såväl nationella som internationella sammanhang


Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Delkurs 1:

  • kritiskt diskutera möjligheter och begränsningar av olika experimentella metoder

Delkurs 2:

  • kritiskt diskutera praktiska möjligheter och begränsningar av olika experimentella metoder

Delkurs 3:

  • kritiskt diskutera möjligheter och begränsningar av experimentella metoder i litteratur

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Delkurs 1: Undervisningen ges i form av föreläsningar.

Delkurs 2: Undervisningen omfattar laborationer och redovisningar.

Delkurs 3: Undervisningen i form av föreläsningar och individuella uppgifter inklusive en presentation i form av vänt klassrum.

Examinationsformer

Delkurs 1: Kunskapskontroll sker genom tentamina. För student som ej blivit godkänd vid ordinarie prov erbjuds ytterligare provtillfällen.

Delkurs 2: Bedömningen baseras på laborationerna och redovisningarna.

Delkurs 3: Bedömningen sker genom en skriftlig och muntlig presentation av uppgifter.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Delkurs 1: På delkursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget motsvarar resultatet från tentamen.

Delkurs 2: På delkursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För godkänt betyg krävs deltagande i samtliga laborationer och godkända laborationsrapporter.

Delkurs 3: På delkursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget bestäms av de genomförda uppgifterna och presentationen.

Slutbetyg: För betyg Godkänd (G) krävs minst betyg Godkänd (G) på samtliga delkurser. För betyg Väl godkänd (VG) krävs därutöver betyg Väl godkänd (VG) på delkurserna 1 och 3.

Kursvärdering

Student som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på kursen i en kursvärdering.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk: engelska

Kursen ersätter kurs KEM450, Proteiners struktur och funktion, och kurserna kan inte tillgodoräknas samtidigt i en examen.