Att leva i Europa: Arbete, välfärd, familj

Kursen är en fördjupningskurs på grundnivå. Kursen ges som obligatorisk kurs inom Europaprogrammet. Kursen kan även ges som fristående kurs.

För behörighet till kursen krävs kunskaper motsvarande avklarade kärnkurser 30 högskolepoäng i Europakunskap samt genomgångna kurser i något av Europaprogrammets profilämnen omfattande 30 högskolepoäng.

Kursen behandlar utvecklingen av olika välfärdssystem i Europa och deras relation till arbetsmarknad, arbetsförhållande och migrationsfrågor. Vidare tas välfärdssystemens grund upp och dessas påverkan på familjebildning, speciellt inriktat på den könsliga arbetsdelningen. Därutöver kommer EU:s påverkan på medlemsländernas sociala- och arbetsmarknadspolitiska institutioner att diskuteras och problematiseras, liksom EU:s påverkan på medlemsländernas migration- och integrationspolitik. Kursen är strukturerad utifrån olika tematiska områden. Kursen är uppbyggd på föreläsningar där lärare från olika discipliner behandlar forskning inom olika områden, och seminarier, där studenterna ges utrymme till diskussion och fördjupning av kursens teman. Centrala vetenskapliga teorier och forskning från olika ämnen används för att problematisera europeisk integration. Stor vikt läggs på studenternas eget skrivande och att träna förmåga att presentera och diskutera egna och andras texter.

Kunskap och förståelse

1. redogöra för olika välfärdssystem i Europa - både inom och utanför EU – deras relation till olika länders arbetsmarknad och hur de påverkar olika familjeförhållanden

2. förklara hur arbetsorganisation, multiinternationella företag och arbetsmarknadsregimer påverkar europeiska välfärdsstaters funktion i ett globalt perspektiv och göra jämförelser mellan olika system och analysera vilka effekter de får för människors vardagsliv

3. redogöra för centrala problemområden och teorier inom migrationsforskning samt problematisera samspelet mellan välfärdsstrukturer och människors vardagsliv genom att sätta frågor om migration i centrum.

Färdigheter och förmåga

4. anlägga ett genusperspektiv på arbete, välfärd, familj och migration i dagens Europa

5. kunna söka och använda information genom databaser

Värderingsförmåga och förhållningssätt

6. visa insikt om betydelsen av kunskap om EU och europeiskt samarbete för olika samhälls- och välfärdssystem;

7. visa förmåga att göra bedömningar av välfärdsstatliga förändringar ur olika samhälleliga och vetenskapliga perspektiv

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: svenska

Kursen ges på svenska men litteratur och föreläsningar på engelska kan förekomma.

Studentens uppnående av lärandemålen examineras genom två tentamina (5 hp respektive 3 hp), två obligatoriska seminarier med skriftlig inlämning (2 hp respektive 4 hp) samt ett obligatoriskt seminarium om 1 hp.

Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.

Student som inte kunnat närvara vid ett obligatoriskt moment kan göra en alternativ uppgift. Anvisningar om uppgiftens utformning anges i kursguiden.

Lärandemål 1, 5, 3, 6, 7 examineras genom välfärdsanalys och tentamen. Lärandemål 2 examineras genom seminarierna 2 och 3 samt tentamen.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges i kursguiden. Studenter är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag (seminarieuppgifter, tentamina) i den aktuella kursen.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot.

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Hela betygsskalan används för samtliga moment under former för bedömning, utom det obligatoriska diskussionsseminariet som enbart ges betyget G eller U. För att få betyget (G) godkänt på hela kursen krävs minst godkänt på samtliga moment. För betyget väl godkänd (VG) krävs utöver detta att studenten har fått VG på moment som omfattar minst 8 hp.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.