Hem- och konsumentkunskap 1 för lärare 1-6
Home and Consumer Studies 1 for Teachers in Year 1-6
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen ges inom ramen för Grundlärarprogrammet. Kursen kan också ges som fristående kurs och uppdragsutbildning. Kursen kan ingå i följande program: 1) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (L1GFR), 2) Grundlärarprogrammet (L1GRU) och 3) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (L1G46).
Kursen kan ingå i följande program: 1) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (L1GFH)
Huvudområde med fördjupning
Behörighet
Innehåll
Delkurs A: Hushåll, konsumtion och det dagliga livet, 7,5 hp, Household and Consumption in Everyday Life, 7,5 credits
Delkursen ger en introduktion till ämnet hem- och konsumentkunskap med dess tre centrala perspektiv hälsa, ekonomi och miljö. Det hushållsvetenskapliga kunskapsområdets framväxt, teorier, begrepp och perspektiv presenteras. Hushållens verksamheter studeras och analyseras med fokus på ungas konsumtionsprocesser, lärande och meningsskapande. Kursen behandlar reklam och andra marknadskrafter som påverkar barns och ungas konsumtion och det stöd som finns till konsumenter. Ett undervisningsmoment inom ämnesområdet planeras utifrån styrdokument och ramfaktorer samt med stöd av digitala verktyg. Ämnet hem- och konsumentkunskap belyses utifrån jämställhet, ämnesdidaktisk forskning, didaktiska verktyg och styrdokument.
Delkurs B: Livsmedel, mat och miljö, 7,5 hp, Environment and Food Science 7,5 credits
I delkursen behandlas livsmedelsgrupper och märkningars betydelse för hälsa, ekonomi och miljö. Hantering, tillagning och förvaring av mat och livsmedel beaktas utifrån sensorik, hygien, säkerhet samt hållbarhet. Grundläggande matlagningsmetoder och teknisk utrustning prövas och värderas i praktiska moment i kök. Säkerhet i köket belyses utifrån såväl hygieniska som hållbarhetsaspekter. Måltids- och livsmedelsval behandlas i relation till hållbar utveckling med fokus på hälsa, ekonomi och miljö.Grunderna för ungas matpreferenser problematiseras med sensorisk utgångspunkt.Matens och måltidens sociala dimensioner diskuteras. Recept, instruktioner och begrepp inom ämnet exemplifieras och problematiseras utifrån ett språkutvecklande arbetssätt och tillgänglighetsperspektiv. Ämnesdidaktisk teori och styrdokument används i förhållande till planering och värdering av undervisningsmoment.
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Delkurs A: Hushåll, konsumtion och det dagliga livet, 7,5 hp, Household and Consumption in Everyday Life, 7,5 credits
Kunskap och förståelse
- beskriva ämnesdidaktiska teorier, grundläggande begrepp och perspektiv inom ämnet hem- och konsumentkunskap
- beskriva barns och ungas ekonomi, sparande och konsumtion
- redogöra för konsumentinformation och olika påverkansfaktorer på konsumtionsval
- ge exempel på verktyg som kan användas vid hushållsekonomisk planering.
Färdighet och förmåga
- planera undervisningstillfälle i hem- och konsumentkunskap där ramfaktorer och styrdokument beaktas
- planera, pröva och motivera hur resurshushållning kan ske utifrån ekonomiskt, lokalt och globalt perspektiv.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt reflektera över konsumtionsprocesser utifrån barns och ungas perspektiv
- analysera ett hushåll utifrån dess materiella och immateriella resurser, ekonomiska värderingar, jämställdhet, förutsättningar och strategier.
Delkurs B: Livsmedel, mat och miljö, 7,5 hp, Environment and Food Science, 7,5 credits
Kunskap och förståelse
- redogöra för olika livsmedelsgruppers och märkningars betydelser för hälsa,ekonomi och miljö
- redogöra för hur olika livsmedel kan tillagas, hanteras och förvaras på ett säkert,hygieniskt och hållbart sätt
- redogöra för hur mat, livsmedel och förpackningar kan hanteras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Färdighet och förmåga
- planera, motivera, pröva och dokumentera grundläggande matlagnings- och förvaringsmetoder där miljö, hygien, säkerhet och sensorik beaktas på ett hållbart sätt
- motivera, planera, pröva, dokumentera och utvärdera undervisningsmoment med utgångspunkt från styrdokument, elevers kunskaper, erfarenheter och möjlighet att lära och utvecklas.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- värdera måltidens betydelse utifrån sensoriska och sociala aspekter
- problematisera och exemplifiera hur recept, instruktioner och begrepp kan bli språkutvecklande och tillgängligt.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Delkurs A: Undervisning sker genom föreläsningar, seminarium, kökstillfällen, handledning, fältstudie.
Delkurs B: Undervisning sker genom föreläsningar, seminarium, kökstillfällen, handledning.
Undervisningsspråk: svenska
Examinationsformer
Delkurs A: kursen examineras genom seminarier, muntliga och skriftliga redovisningar samt praktiska tillämpningar i kök.
Delkurs B: kursen examineras genom seminarier, muntliga och skriftliga redovisningar, praktiska tillämpningar i kök, en demonstration och en hemtentamen.
I det fall en examinationsuppgift bedöms ligga nära gränsen för godkänt kan komplettering komma att medges efter examinators instruktioner. Om komplettering inte fullgörs i tid underkänns uppgiften.
Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF). Begäran bör inlämnas skriftligt till institutionen.
Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.
Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.
Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
Delkurs A: För betyget Godkänd på kursen krävs att den studerande deltagit i samtliga examinerande moment, samt uppnått de fastställda målen. För betyget Väl godkänd i delkursen krävs VG på de uppgifter som kan bedömas med VG.
Delkurs B: För betyget Godkänd på kursen krävs att den studerande deltagit i samtliga examinerande moment, samt uppnått de fastställda målen. För betyget Väl godkänd i delkursen krävs VG på de uppgifter som kan bedömas med VG.
För betyget Väl godkänd på hela kursen ska kraven för godkänd vara uppfyllda samt betyget VG ha erhållits i 60 % av kursens totala högskolepoäng.
Kursvärdering
Kursvärdering sker skriftligt och/eller muntligt. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas både till de studenter som genomfört värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.
Övriga föreskrifter
Ur hygien- och säkerhetssynpunkt ska, i undervisning där mat lagas till andra, förkläde och hårskydd som tillhandahålls av institutionen användas. Händer och underarmarskall vara fria från kläder, smycken med mera.
Digitala moment kan förekomma.
Vissa tillägg av kostnader för livsmedel i form av undervisningsmaterial kan tillkomma.