Kartläggning av brott och otrygghet - omfattning, struktur och förändring

Kursen ingår som obligatorisk kurs i masterprogrammet i kriminologi. Kursen är obligatorisk för en magister- eller masterexamen i huvudområdet kriminologi. Kursen kan också läsas som fristående kurs. Kursen är en kärnkurs på avancerad nivå inom huvudområdet kriminologi.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Masterprogrammet i Kriminologi (S2KRI)

För behörighet till kursen krävs kandidatexamen inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet eller, för den med kandidatexamen med annan inriktning, minst 60 hp inom ett samhällsvetenskapligt huvudområde, eller motsvarande kunskaper relevanta för huvudområdet kriminologi. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Svenska B/Svenska 3/Svenska nivå 3.

Kursen behandlar kartläggning av brott och otrygghet med avseende på dess omfattning, struktur och förändring över tid. Studenten tränas i att kritiskt granska aktuella forskningsresultat, att utforma kartläggningar av brott och otrygghet samt att argumentera för praktiska tillämpningar till nytta för olika samhällsaktörer - företag, myndigheter och frivilligorganisationer. Sambanden mellan brottsdeltagande, brottsutsatthet och otrygghet betonas särskilt tillsammans med brottslighetens sociala organisationsformer samt relationen mellan brottslighetens lokala förankring och internationella förbindelser. Vikten av att integrera kvalitativa och kvantitativa data i kartläggningsarbete utgör ett genomgående tema i kursen, liksom studentens medvetenhet om hur kartläggningar av brott och otrygghet samt andra praktiska tillämpningar av den inhämtade kunskapen kan påverka maktförhållanden i samhället. Kursen består av två delkurser:

Delkurser:

1. Mönster i brottsdeltagande, brottsutsatthet och otrygghet - aktuell forskning och praktiska tillämpningar (Patterns of criminal participation, crime victimization and insecurity - current research and practical applications), 7,5 hp
   Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
   Under den första delkursen tränas studenten i att analysera empiriska data och aktuella forskningsresultat om brottslighetens omfattning, struktur och förändring, samt i att argumentera för praktiska användningsområden av detta slags analysarbeten. Mönster i hur brottsdeltagande, brottsutsatthet och otrygghet fördelar sig på olika samhällsgrupper, sociala organisationsformer och geografiska platser står i centrum tillsammans med brottslighetens lokala förankring och internationella förbindelser. Likheter och skillnader mellan olika samhällsgrupper behandlas genom fallstudier av hur brottslighet kan vara organiserad i exempelvis förortsgäng, nöjeslivet eller företagskoncerner. Under kursens gång betonas vikten av att använda sig av empiriska data och analystekniker av såväl kvalitativt som kvantitativt slag.
2. Kartläggning av brott och otrygghet - metodproblem och undersökningsdesign (Mapping of crime and insecurity - methodological problems and study design), 7,5 hp
   Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
   Under den andra delkursen tränas studenten i att använda den kunskap som inhämtats under de första delkursen i syfte att utforma tillförlitliga kartläggningar av brott och otrygghet samt i att argumentera för hur dessa kan främja olika samhällsintressen. Studier av hur samhällsaktörer utför undersökningar på området, och hur en organisation kan byggas upp för detta ändamål, utgör därför ett centralt tema i kursen. Därför studeras också hur människors benägenhet att använda rättssystemet, andra inrapporteringssystem för brott och otrygghet, samt delta i olika slags undersökningar. och hur detta inverkar på möjligheten att undersöka brottsligheten på ett tillförlitligt sätt. Inom ramen för dessa teman behandlas aktuell forskning om kriminaliseringsprocesser, privat konfliktlösning, anmälnings- och registreringsbenägenhet samt frågor om hur insamling och tolkning av empiriskt material påverkas av perceptions-, minnes- och beslutsprocesser.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för centrala utvecklingslinjer i brottslighetens omfattning, struktur och förändring på lokal, nationell och global nivå samt visa god insikt om relevanta metodproblem.
• Förstå hur olika samhällsgrupper förhåller sig till rättssystemet och hur detta påverkar möjligheten att på ett tillförlitligt sätt undersöka brottslighetens omfattning, struktur och förändring.
• Förstå och förklara hur insamling och tolkning av empiriskt material om brottslighetens omfattning, struktur och förändring påverkas av samhälleliga maktförhållanden, perceptions-, minnes- och beslutsprocesser. 

Färdighet och förmåga

• Självständigt diskutera hur olika samhällsaktörer kartlägger brottsdeltagande, brottsutsatthet och otrygghet samt kunna använda och argumentera för hur den inhämtade kunskapen kan användas för olika praktiska tillämpningar, framförallt kartläggningar av brottsdeltagande, brottsutsatthet och otrygghet.
• Sammanställa och analysera aktuella forskningsresultat om brottslighetens omfattning, struktur och förändring och använda den inhämtade kunskapen för att utforma och argumentera för tillförlitliga kartläggningar av brott och otrygghet. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Självständigt bedöma tillförlitligheten i forskningsresultat och empiriskt material om brottslighetens omfattning, struktur och förändring.
• Självständigt bedöma samhälleliga och etiska implikationer av egna och andras praktiska tillämpningar av forskningsresultat och empiriskt material om brott och otrygghet.
• Visa förmåga att identifiera och kritiskt diskutera samhällets behov av kunskap på området, och här visa prov på insikt om vetenskapssamhällets möjligheter och begränsningar.

Undervisningsspråk: svenska. 
Undervisningsinslag på engelska kan förekomma.

All examination sker enskilt. Kriterier för bedömning framgår av särskilt utdelad mall. För kursen fastställda mål prövas genom ett fördjupningsarbete på respektive delkurs. Fördjupningsarbetena redovisas skriftligt och är även föremål för muntlig behandling i seminarieform. Skriftliga och muntliga kommentarer på andra kursdeltagares fördjupningsarbeten ingår i det egna fördjupningsarbetet. I syfte att säkra att studenten får träna och praktisera de färdigheter och förmågor som beskrivs i kursmålen kan obligatoriska seminarietillfällen förekomma under kursens gång. Vid frånvaro erbjuds studenten möjlighet att genomgå motsvarande moment snarast.

Vid underkänt betyg krävs att studenten gör förnyad tentamen.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges på lärplattform eller motsvarande. Student är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att erhålla slutbetyget Godkänd på kursen krävs betyget Godkänd på samtliga delkurser. För att erhålla slutbetyget Väl godkänd på kursen krävs därutöver Väl godkänt betyg på en av två delkurser.

Kursansvarig säkerställer att studenterna bereds tillfälle att göra en skriftlig kursvärdering i anonymiserad form i samband med kurstillfället. I möjligaste mån skall studenterna även beredas möjlighet till muntlig kursutvärdering. En sammanställning av resultatet, och eventuella förslag på förändringar, skall tillgängliggöras för studenterna och behandlas i samband med kursintroduktionen vid efterföljande kurstillfälle.