Fördjupningskurs i arkivvetenskap

För tillträde till kursen krävs avklarad grundkurs och fortsättningskurs i arkivvetenskap (eller motsvarande).

Denna kurs är en fördjupning i arkivvetenskap som ger en överblick över nationell och internationell forskning och teoribildning, arkivvetenskapens historiografi. Dessutom problematiseras aktuella arkivvetenskapliga frågor i relation till dagens yrkesliv som arkivarie. Teoretiska och metodiska kunskaper ska tillämpas i ett självständigt vetenskapligt arbete.

Teori och metod, 7,5 högskolepoäng

Delkursen tar upp kunskapsteoretiska grunder och ett urval av för arkivvetenskapliga studier relevanta teori- och metodansatser. Vidare tas uppsatsskrivande som en arbetsprocess upp, inklusive forskningsetiska aspekter relevanta för arkivvetenskapliga studier men också för annan forskning baserad på data från arkiv.

Valbar kurs: Tematisk fördjupning, 7,5 högskolepoäng

Ämnesmässig och arkivteoretisk fördjupning genom självständiga litteraturstudier som väljs i samråd med examinator

Valbar kurs: Praktik, 7,5 högskolepoäng

Delkursen innefattar en praktikperiod på motsvarande fem veckor heltid på en arkivinstitution eller en organisations arkivavdelning. Den innehåller även seminarier där teoretiskt innehåll blandas med frågeställningar kring arbetsmarknaden och arkivariens yrkesliv.

Uppsats, 15 hp

Med stöd av en handledare identifierar studenten en forskningsuppgift med syfte och frågeställningar, utformar en adekvat metod, genomför en undersökning som relateras till ett relevant forskningsläge, samt presenterar denna i form av en skriven uppsats.

Uppsatsen examineras på ett uppsatsseminarium där författaren har till uppgift att försvara uppsatsen. Ett viktigt moment är att som opponent granska en annan students uppsats och i dialog med uppsatsförfattaren redovisa granskningen av uppsatsens vetenskapliga kvalitet.

Kunskap och förståelse:

• på ett fördjupat plan redogöra för centrala problem och strömningar inom arkivvetenskapen 
• analytiskt och kritiskt diskutera användbarheten i olika vetenskapliga teorier och metoder inom arkivvetenskapen.
• diskutera och reflektera kring arkivarieyrkets skiftande arbetsuppgifter

Färdigheter och förmåga:

• självständigt identifiera, formulera och undersöka ett arkivvetenskapligt problem
• muntligt och skriftligt redogöra för vald metod och teori och värdera forskningslägen inom ett utvalt område
• analytiskt och kritiskt utveckla en vetenskaplig argumentation runt arkivvetenskapliga problem
• skriva vetenskaplig text, i enlighet med ämnets formkrav, på ett lättillgängligt och klargörande sätt samt uppfylla ämnets krav på god språkbehandling och akribi
• tillämpa relevanta arkivvetenskapliga teman på olika typer av verksamhet som bedrivs inom arkivarieyrket

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• identifiera, värdera och diskutera olika delar i vetenskapliga arbeten samt framföra och konstruktivt beakta positiv och negativ kritik
• tillämpa grundläggande forskningsetiska regelverk och bedömningar

Undervisning sker genom seminarier med obligatorisk närvaro, självstudier, skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar.

Kursen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter, aktivt seminariedeltagande, muntliga presentationer, skriftligt självständigt arbete, uppsatsventilering.

Enstaka missat obligatoriskt seminarium kan, i samråd med delkursansvarig, kompenseras med skriftlig inlämningsuppgift eller muntlig redovisning beroende på den ursprungliga examinationens form. Kompletteringar skall vara inlämnade senast tre (3) veckor efter att student meddelats om kompletteringsuppgift. Uppsatsventileringen kan inte kompenseras med skriftliga uppgifter utan kräver studentens deltagande.

För praktikkursen gäller följande. Deltagande i praktikplatsens olika arbetsmoment ingår som en del i examinationen. Således är 100 procents närvaro en förutsättning för godkänd praktikkurs. Tidsomfånget för 100 procents närvaro definieras som normalarbetstiden för en heltidsanställd vid enheten där den studerande praktiserad. Högskoleförlagda kurstillfällen som introducerar och examinerar kursen räknas som del av denna arbetstid. Arbetet med att färdigställa kursuppgifter räknas också som en del av arbetstiden. Om närvarokravet inte bedöms som uppfyllt kan studenten behöva göra kompletteringar.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Tregradig betygsskala (VG, G och U). För att få G på hela kursen krävs minst G på varje delkurs. För att få VG på hela kursen krävs VG på det självständiga arbetet och minst G på övriga delkurser.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.