Politik, makt och motstånd

Kursen är en fördjupningskurs på grundnivå. Kursen kan ingå i följande program: 1) Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (S1SMI), 2) Kandidatprogrammet i globala studier (S1GLS), 3) Kulturarvsstudier, kandidatprogram (H1KAS) och 4) Kandidatprogrammet i Hållbar utveckling, samhällsförändring och klimatomställning (S1HSK)

För tillträde till kursen krävs avklarade 15 högskolepoäng inom huvudområdet Samhällsvetenskapliga miljö- och utvecklingsstudier, Globala utvecklingsstudier eller Humanekologi.

Kursen ger kunskaper om makt, demokrati och styrning, om motstånd och sociala rörelser, med fokus på de utmaningar som följer av miljöförändringar, ojämnt fördelade resurser och andra samhällsfenomen. Kursen syftar till att ge studenten teoretiska perspektiv, redskap och begrepp för att förstå politiska dimensioner av samhälleliga processer med särskild inriktning på dess förändringspotential. I den introducerande delen av kursen behandlas olika maktteorier, från klassiska teorier om makt som våld och tvång, kommunikation och kollektivt handlande, till kritiska maktteorier med betoning på hur de används inom politisk ekologi samt utifrån postkoloniala och feministiska perspektiv. Därefter presenterar kursen olika praktiker och processer som kan möjliggöra förändring. Det görs utifrån två ingångar. Den ena är ett institutionellt, eller ur uppifrånperspektiv, medan den andra intar ett nedifrånperspektiv, ur civilsamhällets och medborgarnas synvinkel. Båda behandlar politik och styrning för hållbar omställning, men med olika fokus och med betoning på olika aktörer.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

Kunskap och förståelse

• Redogöra för olika samhällsvetenskapliga teorier om politik, makt och motstånd och hur dessa är relevanta för förståelsen av hållbar samhällsstyrning;
• Beskriva politik, makt och motstånd i förhållande till vilket handlingsutrymme olika politiska aktörer har i olika förändringsprocesser;
• Redogöra för olika typer av politiska praktiker och processer och förklara deras betydelse för omställning;

Färdigheter och förmåga

• Framställa och diskutera olika teoretiska perspektiv på samhällsförändring;
• Tillämpa teorier om politik, makt och motstånd i analys av empiriska exempel;
• Sammanställa och presentera resultatet av en fallstudie;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt värdera olika perspektiv på makt och motstånd för hållbar utveckling.

Kursen tillämpar varierade undervisningsformer. Salsföreläsningar introducerar teman, teorier och begrepp, i interaktiva seminarier fördjupas kunskaperna genom att studenterna gruppvis arbetar med intellektuella uppgifter och färdigheter.

Examinationen består av fyra olika aktiviteter:

1. Obligatoriska litteraturseminarier. (2,5 hp) 
2. Obligatoriska fallstudieövningar. (2,5 hp) 
3. Fördjupande fallstudie (4 hp) 
4. Muntlig tentamen (6 hp) 

Utebliven delaktighet och/eller närvaro vid obligatoriska sammankomster ska kompenseras muntligen på angivet datum. Endast i undantagsfall godtas skriftlig inlämning och då enligt överenskommelse med lärarna på kursen.

Eventuella restriktioner avseende användning av generativa AI (genAI)-applikationer anges på kursens Canvas-sida (eller motsvarande). Studenterna är skyldiga att informera sig om de regler som gäller för skriftliga inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Tentamen bedöms enligt skalan U-G-VG, medan litteraturseminarierna och fallstudieövningarna och den fördjupande fallstudien bedöms med U-G.

För att få minst godkänt i kursbetyg ska alla såväl gruppvisa som individuella examinationer ha bedömts med minst G. Kursbetyget VG erhålls, därutöver, om den individuella tentamen bedömts med VG.

Kursansvarig ansvarar för att studerandes synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingarna i olika former ligger till grund för kursens utformning.