Kemi för skolans ämneslärare
Chemistry for Teachers in Upper Secondary School
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen ingår i ämneslärarprogrammet för gymnasielärare i kemi men kan också läsas som fristående kurs.
Kursen kan ingå i följande program: 1) Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (L1ÄGY)
Huvudområde med fördjupning
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Kemi 1 för gymnasielärare (LGKE10), 15 hp och Kemi 2 för gymnasielärare (LGKE20), 15 hp eller motsvarande
Innehåll
Kursens övergripande syfte är att utveckla den studerandes kompetenser inför sin framtida yrkesroll som ämneslärare i kemi. Kursen består av nedanstående två delkurser.
Delkurser
- Vetenskapsområdet kemi (The Discipline of Chemistry), 7,5 hp
- Kemi för skolan (Chemistry for Upper Secondary School), 7,5hp
Kemi som vetenskapsområde 7,5hp
I följande avsnitt ingår:
Kemins historiska utveckling.
Laboratoriesäkerhet. Föreläsningar om hantering och risker med kemikalier, inklusive brandfara och explosion, samt hur man använder vanlig laboratorieutrustning för att undvika skärskador, chock och brännskador.
Egna laborationer för skolan. Planering, genomförande och utvärdering av laborationer i skolans kemiämne.
Kemi för skolan (Chemistry for Upper Secondary School), 7,5 hp
I följande avsnitt ingår:
Kemididaktisk forskning
Alternativa lärmiljöer. Studiebesök vid vetenskapscentra och industriella anläggningar som komplement till klassrumspedagogiken.
Exempel på aktuell forskning inom kemi.
Digitala resurser.
Betyg och bedömning
Mål
Lärandemål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna (relevanta examensmål inom parentes):
Kunskap och förståelse
1. redogöra för kemins historiska utveckling, (K1, K3, F2)
2. redogöra för aktuell forskning och användningsområden av kemi i samhället och hur detta kan användas i kemiundervisningen (K1, K2)
3. redogöra för relevent kemididaktisk forskning (K2)
4. redogöra för miljö- och hälsorisker förknippade med kemiskt laboratoriearbete (K1, K3)
5. redogöra för hur ämnesplaner och kunskapskrav används som grund för bedömning och betygssättning.
Färdigheter och förmåga
6. använda experiment för att illustrera kemiska principer (F4)
7. planera, genomföra och utvärdera laborationer i skolans kemiämne (F5)
8. använda digitala resurser i kemiundervisningen (F12)
9. använda alternativa lärmiljöer såsom vetenskapscentra och industriella anläggningar i kemiundervisningen (F4)
10. göra välgrundade och transparenta bedömningar av elevers prestationer med stöd i gällande kriterier
Värderingsförmåga och förhållningssätt
11. diskutera och kritiskt reflektera över lärande och undervisning av skolämnet kemi i relation till styrdokument och elevers olika förutsättningar (F4)
12. problematisera etiska frågeställningar i relation till den praktiska användningen av kemi i hemmet, samhället och undervisningen, speciellt med avseende på en hållbarutveckling (V3)
13. analysera, problematisera och självständigt motivera bedömningsval med koppling till teori och styrdokument.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, laborationer, demonstrationer, studiebesök och didaktiska seminarier.
Undervisningsspråk: svenska och engelska
Examinationsformer
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom muntliga och skriftliga redovisningar av laborationer samt aktivt deltagande i seminarier.
Laborationer, demonstrationer, studiebesök, muntliga redovisningar är obligatoriska och ingår i kursens examination.
Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten I normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på både tentamina och redovisningar samt närvaro på obligatoriska moment. För Väl godkänd på hela kursen krävs att delkurserna 1 och 2 är bedömda som Väl godkända.
Kursvärdering
Studenten ges möjlighet att göra utvärdering av kursen. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.