Trivium
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen kan läsas som en del av kandidatprogrammet i Liberal Arts eller som fristående kurs.
Kursen kan ingå i följande program: 1) Liberal arts, kandidatprogram (H1LIB)
Huvudområde med fördjupning
Behörighet
Innehåll
Trivium består av tre moment: Språkfilosofisk verktygslära, Litteraturhistoriska teman samt Filologi och latin 1.
Delkurser
1. Språkfilosofisk verktygslära (Philosophical toolbox), 15 hp
Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
Temat för delkursen är språklig mening och språkanvändning. Den syftar till att ge inblick i hur sammansatt och mångfacetterad en realistisk bild av språklig mening och språkanvändning måste bli.
På delkursen introduceras grundläggande semantiska, pragmatiska, argumentationsteoretiska och logiska begrepp och distinktioner. Särskild vikt läggs dels vid hur språket kan användas för att påverka mottagare på andra sätt än de rent rationella och andra hinder för kritiskt tänkande, dels vid de problem med förståelse, tolkning och förmedling av olika aspekter av en text som synliggörs extra tydligt vid översättning.
Föreläsningar och seminarier varvas med praktiska övningar.
Under kursens gång läser studenterna även Platons dialog Gorgias och får engagera sig i dess diskussion om retoriken.
2. Litteraturhistoriska teman (Themes from the History of Literature), 5 hp
Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
Denna delkurs fördjupar kunskaperna inom ett litterärt-filosofiskt tema som återfinns från den äldsta bevarade litteraturen fram till våra dagars litteratur, såsom exempelvis kärlek, död, natur, krig, minne. Genom att följa ett tema genom olika genrer och tidsperioder läggs grunden för en förståelse för hur litterära traditioner formas i samspel med den övriga idéutvecklingen.
3. Filologi och latin 1 (Philology and Latin 1), 10 hp
Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)
Under delkursen studeras skillnader och likheter mellan svenskans och latinets morfologi och syntax och studenternas tränas samtidigt i satsanalys.
I kursen läses enklare latinska texter, av vilka några är bearbetade originaltexter av latinska författare.
Kursen ger också en första inblick i den klassiska filologin som vetenskap med särskild tyngdpunkt på de grundläggande förutsättningarna och metodologiska principerna för paleografi, textkritik och transmissionshistoria.
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse:
- på en grundläggande nivå redogöra för hur en litterär tradition formas i samspel med den övriga idéutvecklingen och de centrala verkens texthistoria,
- redogöra för några elementära litteraturvetenskapliga metoder,
- på en grundläggande nivå kunna redogöra för de metodologiska principerna för textkritiken som vetenskap,
- kunna redogöra för centrala skillnader mellan de klassiska språken och svenskans morfologiska och syntaktiska struktur,
Färdigheter och förmåga:
- använda begrepp, distinktioner och teorier inom filosofisk semantik (meningsteori) och pragmatik (teori om användningen av språk i en konkret situation) i analysen av språkliga fenomen,
- med hög precision kunna genomföra en syntaktisk analys av satser på svenska,
- aktivt bilda de mest frekventa formerna i den latinska formläran,
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
- analysera och bedöma en text, ett tal, en debatt, ett meningsutbyte eller dylikt med avseende på argumentativa strukturer och strategier, underförstådda budskap och manipulativt språkbruk,
- ge prov på en öppen och prövande attityd till såväl egna som andras uppfattningar rörande filosofiska frågor som till historiska och samtida teoribildningar rörande dessa,
- bidra till att skapa ett tolerant och fritt prövande samtalsklimat,
- bedöma vad som faller inom eller utanför gränserna för akademisk integritet.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
På kursen ges undervisning i form av seminarier, föreläsningar, samt övningar och diskussioner i grupp.
Undervisningsspråk: engelska och svenska
Examinationsformer
Delkursen Språkfilosofisk verktygslära examineras genom skriftliga uppgifter samt ett obligatoriskt seminarium.
Delkursen Litteraturhistoriska teman examineras genom en skriftlig uppgift.
Delkursen Filologi och latin 1 examineras genom skriftliga uppgifter.
Rättande lärare kan begära komplettering av examination.
Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).
Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För betyget väl godkänd (VG) på hela kursen krävs väl godkänt (VG) på moduler omfattande minst 15 hp av kursens 30 hp.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat kursen ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på denna i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion tillgängliggörs för studenterna inom rimlig tid efter kursslut. Nästa gång kursen ges presenteras sammanställningen och eventuella genomförda åtgärder.
Övriga föreskrifter
Kursen kan inte ingå i examen tillsammans med någon av kurserna LIB110 eller LIB111.
Kursen kräver tillgång till dator (eller motsvarande) med internetuppkoppling.