Teoretiska och metodiska perspektiv i historievetenskapen

Litteraturlista: Teoretiska och metodiska perspektiv i historievetenskapen, moment I, II, III

Klara Arnberg, "Att skriva historia med läppstift: Om massmedier och teorianvändning", i Martin Dackling och Sari Nauman (red.), Teori i historisk praktik (Lund: Studentlitteratur, 2022) s. 89-110.

Charlotte Backerra, ”Source criticism for cultural history”, Rethinking History, 2024

Jacob Birkler, Vetenskapsteori: en grundbok, Stockholm: Liber 2012

Sebastian Conrad, What is Global History?, Princeton University Press 2017. Utdrag.

Stephanie Decker, "The silence of the archives: business history, post-colonialism and archival ethnography", Management & Organizational History 8/2 (2013): 155-173.

Thomas Dixon, “‘Emotion’: The history of a keyword in crisis”, Emotion Review 474 (2012): 338-344.

Dingxin Zhao, ”Max Weber and patterns of Chinese history”, Chinese Journal of Sociology, 2015, vol 1

Ewa Domaǹska, ‘Prefigurative Humanities’, i History and Theory 60:4 (2021), s. 141-158. (18s)

Paul Ekman, “Facial expression and emotion”, American Psychologist 48/4 (1993): 376-379.

Mia Eriksson & Lucas Gottzén, BeGreppbart – Genus, Stockholm: Liber 2020

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Anders Sundell, Ann Towns och Lena Wängnerud, Metodpraktikan: Konsten att studera människor, organisationer och samhällen, Stockholm: Norstedts Juridik, 2024 (6:e upplagan): Kap. 4 (12s).

Bent Flyvbjerg, ’Five misunderstandings about case-study research’, i Qualitative Inquiry, 12:2 (2006): s. 219-245.

Michel Foucault, Diskursens ordning. Installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970, Eslöv 1990

Mats Fridlund, Mila Oiva, & Petri Paju, (red.), Digital Histories: Emergent Approaches within the New Digital History (Helsingfors: Helsinki University Press 2020).

Marisa J. Fuentes, Dispossessed Lives: Enslaved Women, Violence, and the Archive (Philadelphia: University of Philadelphia Press, 2016), introduktionen och kapitel 1.

Alberto Giordano & Tim Cole, “On Place and Space: Calculating Social and Spatial Networks in the Budapest Ghetto”, Transactions in GIS 15 (2011)

Laura Gowing, ‘The Twinkling of a Bedstaff: Recovering the Social History of English Beds, 1500–1700’, Home Cultures 11:3, 30s (läggs upp i Canvas)

Simon Gunn, History and Cultural Theory (2006 och senare)

Martin Gustavsson & Yvonne Svanström, Metod. Guide för historiska studier, Lund: Studentlitteratur 2018.

Saidiya Hartman, "Venus in Two Acts", Small Axe: A Journal of Criticism 26 (2008): 1-14.

Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet (Lund: Arkiv förlag, 2003). Kapitel 5, ”Offentlighetens sociala strukturomvandling”, 139-174.

Ryan Heuser, Franco Moretti & Eric Steiner, "Mapping London's Emotions", New Left Review 101/9 (2016): 63-91.

Historisk tidskrift 2005 (2). Tema källkritik

Harald Hjärne, Reformationsriksdagen i Vesterås, Stockholm 1893.

Lynn Hunt, History: Why It Matters, Cambridge: Polity Press, 2018. (142s) Finns även på svenska: Lynn Hunt, Historien och varför den angår oss, Lund: Studentlitteratur, 2019.

Magnus Hörnqvist, BeGreppbart – Klass, Stockholm: Liber 2016.

Georg G. Iggers, 2005: Historiography in the twentieth century, Middletown, 2005

Helge Jordheim, Läsningens vetenskap. Utkast till en ny filologi, Gråbo 2003

Thomas Karlsohn, ”En avförtrollad institution? Trancendens och immanens i universitetets idéhistoria”, i Anneli Drakman, Ylva Hasselberg, Peter Josephson, Thomas Karlsohn, Ingemar Pettersson, Vetenskapens förtrollning och avförtrollning, Göteborg: Daidalos 2021

Jan Kok, "Women´s agency in historical family systems", i Agency, Gender and Economic Development in the World Economy 1850-2000, Jan Luiten van Zanden, Auke Rijpa & Jan Kok (eds.), Routledge 2017, s 10-50.

Bruno Latour, ”Agency at the Time of the Anthropocene”, New Literary History, 2014, vol 45, iss 1.

Sven-Eric Liedman, Mellan det triviala och det outsägliga. Blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia, (Göteborg: Daidalos 1998)

Pia Lundqvist, ”Inledning”, Göteborgs judiska artonhundratal, (Göteborg: Bokförlaget Korpen 2023)

Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 2022. Tema Digital historia

Michael Mc Cormick, “Climates of history, histories of climate: From history to Archaeoscience.” Journal of Interdisciplinary History, 50

Janken Myrdal, ”Källpluralismen och dess inkluderande metodpaket”, Historisk tidskrift, 2007

Sari Nauman, Ordens kraft: politiska eder i Sverige 1520-1718, Nordic Academic Press 2017

Jacob Orrje, “Vad är digital historia?”, Historisk tidskrift, 141:4 (2021), 723–732.

Leif Runefelt, «Vad är en tarvlig människa? Att tolka text som man tror att man begriper», i Historia i praktiken, Peter Josephsson & Olle Lundgren (red), Lund: Studentlitteratur 2016.

Anton Runesson, Blod, kött och tårar. Kroppslig erfarenhet i Sverige, ca 1600–1750, Diss. Stockholm: Univ. 2021

Edward W. Said, Orientalism, Stockholm: Ordfront 1993 eller senare

Lennart Samuelsson, ”Att fly från Gulag – eller fängslas av kalla krigets myter? Källkritiska reflektioner om en osannfärdig lägerberättelse”, Historisk tidskrift 2007:2

Joan Wallach Scott, “Gender: A Useful Category of Historical Analysis”, American Historical Review 1986:1

Joan Wallach Scott, Sex and Secularism, Princeton 2017

Karl Schlögel, In Space We Read Time: On the History of Civilization and Geopolitics, (Bard Graduate Center 2016)

Karl Schlögel, Terror och dröm: Moskva 1937, (Stockholm: Natur & Kultur 2011), s 76-91

Anna Sheftel & Stacey Zembrzycki, ”Only Human: A Reflection on the Ethical and Methodological Challenges of Working with ‘Difficult’ Stories”, The Oral History Review 37:2 (2010)

Timothy Snyder, On Tyranny: Twenty Lessons of the Twentieth Century, London: The Bodly Head, 2017. (126s) Finns även på svenska: Timothy Snyder, Om tyranni: Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2017.

Joe Soss: ”On casing a study versus studying a case”, in Erica S. Simmons & Nicholas Rush Smith (eds.), Rethinking Comparison: Innovative Methods for Qualitative Political Inquiry (Cambridge: Cambridge University Press, 2021), s. 84–106.

Sverker Sörlin, Antropocen. En essä om människans tidsålder, Stockholm 2017

Johanna Thorelli, De tjänstvilliga vännernas samhälle. Abraham Brahe och den svenska eliten 1590-1630, Göteborg 2023.

Alexandra Walsham, "The Social History of the Archive: Record-Keeping in Early Modern Europe”, Past & Present 230, nr suppl. 11

David Washbrook, “Problems in global history”, i Writing the History of the Global. Challenges for the 21st Century, edited by Maxine Berg, Oxford 2013

Max Weber, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, Lund: Argos 1978 och senare

Lauritz, Weibull: Vesterås riksdag, Scandia 1937

Hanna Wikström, BeGreppbart – Etnicitet, Stockholm: Liber 2009

Cornelia Vismann, Lagen och arkivet: Akternas mediehistoria (Göteborg: Glänta produktion, 2017)

Daniel Woolf, A Concise History of History. Global Historiography from Antiquity to the Present (Cambridge University Press 2019)

Därtill ska samtliga studenter välja EN av nedanstående böcker till seminarium 2: Historievetenskapens roll:

Judith M. Bennett, History Matters: Patriarchy and the Challenge of Feminism (Manchester: Manchester University Press, 2006) (eller senare utgåvor). (214s)

Marc Bloch, The Historian’s Craft, New York: Knopf, 1953 (eller senare utgåvor). (197s)

Donald Bloxam, History and Morality, Oxford: Oxford University Press, 2020. (320s)

Lea David, The Past Can’t Heal Us, Cambridge: Cambridge University Press, 2020. (243s)

Jo Guldi & David Armitage, The History Manifesto, Cambridge: Cambridge University Press, 2014. (165s) (tillgänglig open access)

Joan Wallach Scott, On the Judgment of History, New York: Columbia University Press, 2020. (117s)

John Tosh, Why History Matters, Basingstoke: Palgrave MacMillan, 2008 (eller senare utgåvor). (173s)