Styr- och mätsystem med Python

Kursen ges inom programmet Datorstödd fysikalisk mätteknik och som fristående kurs vid göteborgs universitet.

Kursen behandlar hur programmeringsspråket Python praktiskt kan användas som ett verktyg i olika mättekniska sammanhang. En ansenlig tonvikt ligger på tillämpningar inom moderna styr- och mätsystem genom insamling av signaler samt automatiserasd analys och presentation av mätdata.

Kursen har ett stort inslag av praktiska övningar i ett elektroniklaboratorium varför en hög närvaro krävs.

Större delen av kursen baseras på Python installerat på PC-datorer med Windows operativsystem men också på Python installerat på en mikrokontroller.

Målet med kursen är att ge praktiska kunskaper om hur programspråket Python kan användas inom styr- och mätteknik för insamling, analys och simulering av signaler.

Efter avslutad kurs förväntas studenten

- ha teoretisk och praktisk kunskap om persondatorns möjligheter att kommunicera med mätinstrument via till exempel GPIB, USB, Ethernet och RS-232 genom programspråket Python.

-ha teoretisk och praktisk kunskap om pesondatorns möjligheter att mäta och styra med datainsamlingskort genom programspråket Python.

- ha kunskap om hur Python kan användas för att mäta och styra med hjälp av en mikrokontroller.

- praktiskt kunna samla in och generera verkliga analoga och digitala signaler med datorstyrda mätinstrument på en PC.

- praktiskt kunna samla in och generera verkliga analoga och digitala signaler med datainsamlingskort.

- praktiskt kunna analysera och bearbeta verkliga och simulerade signaler på en PC.

- praktistkt kunna använda en mikrokontroller för att till denna ansluta signaler till och från omvärlden.

- ha fått insikt i möjligheterna och svårigheterna vid anslutning av datorn till den fysiska omvärlden genom användning av programspråket Python.

Arbetet är upplagt som föreläsningar och obligatoriska övningsuppgifter, i huvudsak praktiska (laborationer). Arbetet med de obligatoriska uppgifterna redovisas löpande under kursens gång.

Examinationen utgörs av obligatoriska uppgifter som redovisas under kursens gång.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betygsskalan U, G och VG tillämpas.

De obligatoriska uppgifterna redovisas kontinuerligt under kursens gång. För betyget G (godkänt) krävs att alla icke stjärnmarkerade uppgiter är genomförda. För betyget VG (väl godkänt) krävs dels att samtliga uppgifter är godkända och dels att en projektuppgift, som är praktiskt/tekniskt tillräckligt avancerad, är godkänd. Vidare ska de stjärnmärkta uppgifterna och projektuppgiften lösas mer självständigt.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.