Stenålderns samhällen och miljöer i Europa

Kursen ingår som valbar kurs i H2MAS, Magisterprogram i arkeologi med naturvetenskaplig inriktning.

För tillträde till kursen krävs en kandidatexamen (180 hp) eller motsvarande, med minst 90 hp inom huvudområdet arkeologi.

Sökande måste kunna intyga sina kunskaper i engelska: Engelska 6 eller motsvarande från svensk gymnasieskola eller motsvarande nivå på ett internationellt erkänt test, till exempel TOEFL, IELTS accepteras.

Med exempel hämtade från olika europeiska regioner undersöker denna kurs bildandet av stenålderssamhällen och deras miljösammanhang från tiden övre paleolitikum fram till den neolitiska perioden. Kursen betonar den europeiska stenåldern, men integrerar även perspektiv från andra globala sammanhang. Fokus ligger på kritisk granskning av övergången från jägar- och samlarsamhällen till mer jordbrukande neolitiska och megalitiska samhällen. Kursen undersöker dessa olika ekonomiers miljöpåverkan, klimatförändringar men även nutidens arv från stenålderns interaktioner mellan människa och miljö ur ett landskapsperspektiv. Kursen omfattar även neolitiseringsprocesser och aspekter av migration och rörlighet, social komplexitet och dynamik, monumentkonstruktion, försörjningsstrategier, sjöfart, pandemier och hällristningar. Teoretiska och metodologiska ansatser, där vetenskapliga metoders inverkan på aktuell stenåldersforskning, behandlas grundligt.

Kursen består av två delkurser:

Delkurs 1. Teorier, metoder och fallstudier, 10 hp.

Här presenteras de senaste teorierna och metoderna i föreläsningar och studenterna presenterar regionala fallstudier i seminarier.

Delkurs 2. Individuell uppgift, 5 hp.

Här ska studenterna producera en egen uppsats inom ett valt ämne.

Efter avslutad kurs kommer studenterna att kunna:

Kunskap och förståelse

visa en avancerad och specialiserad förståelse för den europeiska stenåldern

definiera viktiga teoretiska ansatser, relevanta frågor och avancerade vetenskapliga metoder för att studera den europeiska stenålderns samhällen och miljöer

förstå de viktigaste naturvetenskapliga metoderna för att rekonstruera viktiga ämnen inom stenåldersforskningen, såsom migration och rörlighet över land och hav, pandemier, samhällsorganisation och miljöförändringar.

Kompetens och färdigheter

kritiskt diskutera och analysera olika teorier och metoder som förekommer inom modern stenåldersforskning.

identifiera och bedöma teorier i relation till data och informationskällor.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

formulera forskningsfrågor om specifika aspekter av den europeiska stenåldern och diskutera dem i ett bredare sammanhang av stenåldersstudier.

reflektera kritiskt över hållbarheten i naturresurshanteringssystem under stenåldern och deras miljöpåverkan.

identifiera arvet från stenålderns interaktioner mellan människa och miljö i nutida landskap.

Kursen erbjuder en rad olika undervisningsmetoder såsom föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. En exkursion till en nordisk stenåldersmiljö ingår om möjligt i kursen.
En betydande del av kursen bygger på studenternas egna studier och grundlig läsning av kurslitteraturen.

Undervisningsspråk: svenska och/eller engelska.

Examinationen sker med hjälp av olika inlämningsuppgifter som studenten genomför och/eller presenterar under kursens gång. Bedömningsaktiviteter kräver obligatorisk närvaro. Frånvaro under dessa moment kommer att kräva ytterligare kompletterande uppgifter. Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Kursen har ett betygssystemet med sex steg:
A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräcklig, F Underkänd

Efter avslutad kurs bereds studenterna möjligheten att fylla i en kursvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.